Källa: Gammelmat i norra Värmland, Torleif Styffe, City Tryck i Karlstad AB 1999, ISBN 91-973156-0-5

FÖRORD

De recept och beskrivningar som finns i den här boken har hämtats från norra Värmland. Någon kommer säkert att invända: ”Så här var det inte alls, så gjorde inte mamma.” På detta vill jag svara att variationerna var många – recepten varierade från by till by eller från gång till gång. Ofta gällde förr principen ”man tager vad man haver”, medan de exakta recepten formulerats och utvecklats via massmedia.

Lite romantiserad har väl maten också blivit så här i efterhand. Skogsarbetarens livrätt var ju kolbullen, men när jag frågade min far vad han oftast hade i ryggsäcken då han högg timmer på 1930- och 1940-talen, svarade han ”havregryn”. Det var mättande och framför allt lätt att ta med och laga till ute i skogen. Jag frågade Signe Bengtsson från Sundhult, allas vår ”Gomma”, vad hon åt som barn i 1900-talets början, eftersom hon blivit så gammal. Hon svarade helt oväntat: ”Mest kaffe och bullar.” Nog hade jag väntat, rent av önskat, att de skulle ha svarat kolbullar och enkel men närande s k torparmat.

Att uttrycket ”intet nytt under solen” stämmer har jag också konstaterat. I Maria Tellanders handskrivna kokbok från 1901 finns receptet på ”Fransysk potatis” långt innan pommes frites var vanligt: ”Potatisen torkades, skars i skifvor och stafvar och kokades gulbrun i flottyr.” Till och med ostronsås fanns i denna bok från skogsbygden.

Många av recepten har jag fått från Lars Bäckvalls Elfdalsarkivet och Karl L:son Bergkvists uppteckningar samt från Finnbygden. Annat är uppsnappat lite här och där från matlagningsintresserade människor i norra Värmland. Tack Erik Tellander och alla andra som har bidragit. Själv hör jag till dem som är bättre på att äta än att laga till maten.

Ransby, sommaren 1999

Torleif Styffe