Källa Karlstads stifts Herdaminne från medeltid till våra dagar av Anders Edestam
Karlstads stifts Herdaminne
från medeltid till våra dagar
ALF TORBJÖRN NORBÄCK.
1945-1949.
F. i Ekshärad 1893 25/5, son till bankkamrern och klockaren Anders Johan N. och Olina Eriksson. Efter studier i Arvika samt vid Lunds privata elementarskola stud.-ex. därst. 1914 7/6, stud. i Lund s. å. 11/9, teol. fil. ex. 1916 31/5, teol. kand. 1920 31/1, prakt. teol. prov s. å. 8/12, prv s. å. 19/12, past.-adj i Dalby s. d., pastoratsadj i Karlstad från 1921 1/6, efter erhållen åldersdispens kh i Dalby 1922 25/2, tilltr. 1923 1/5, tjänstledig 1931 1/5-1932 15/7 för uppehållande av adj-tjänst i Katarina förs., Stockholm, pastor vid Blasieholmskyrkan, Stockholm, och biträdande pastor vid Stockholms stadsmission 1935 1/9, p. e. b. avsked från kh-tjänsten i Dalby från 1935 1/12, kh i S. 1944 13/10, tilltr. 1945 1/2, landstingsman 1947-1948. Död i S. 1949 20/8.
När A. N. stod inför valet av levnadsbana, var det inte präst han ämnade bli utan jägmästare. Han hade som förberedelse därtill efter realskoleexamen ett par år arbetat som skogspraktikant och genomgått kolareskola. Därpå sökte han inträde vid Lunds privata elementarskola. Redan första terminen kom han med i den kristliga gymnasiströlelsen och genomgick en religös kris. Därmed började ett nytt framtidsmål avteckna sig. Han gick över från real- till latinlinjen, och när han efter studentexamen lät skriva in sig vid universitetet var det i syfte att bedriva teologiska studier. Om en ny kris han därunder upplevde, berättar han följande: "Under mina studentår utbröt en omfattande väckelse i min hembygd och vi upplevde verkliga hänryckningens tider. Jag deltog flitigt i stugmötena runt om i socknen, då jag under en termin icke behövde bevista föreläsningarna vid universitetet utan kunde läsa hemma …"( I Min väg till kallelsegärningen. I. Sthlm 1940, s. 121 f.) Dessa erfarenheter medförde, att han ett tag kände sig kallad att bli frikyrkopredikant. Först efter ytterligare kamp låg hans framtidsväg klar.
Den här antydda utvecklingsgången blev avgörande för hans kyrkosyn. Han lät sig inte inordnas i någon bestämd fålla, helst som teologiska distinktioner inte särdeles intresserade honom. Till läggningen var han ekumenisk. Närmast skulle han kunna betecknas som lågkyrklig och en tydlig frändskap med Evang. fosterlandsstiftelsen kan skönjas. När han hörsammade kallelsen till pastorstjänsten i Blasieholmskyrkan, tog han på sig en uppgift, som klart låg för honom. Hans utomordentliga lätthet att nå kontakt med människor var en tillgång i den själavårdande verksamhet, som där väntade honom i stor omfattning. "Under sin verksamhet i Stockholms stadsmission lade Norbäck på mångfaldiga sätt i dagen sitt ansvar för de nödställda och vilsekomna i samhället, i synnerhet för dem, som råkat hamna i dess undre värld." (Helge Wallin i Minnesteckningar vid prästmötet 1953.) Den dubbla tjänsten innebar hårt arbete, men hälsa och krafter ägde A. N. i rikt mått.
En av hans sista medarbetare har gett följande träffande karaktäristik av sin förman och vän: " Alf Norbäck älskade livet, han var en sannskyldig livsbejakare, liksom han älskade arbete och verksamhet, att vara upptagen av mångahanda". Han "var nog av naturen en ovanligt harmonisk och lycklig människa. Han var lycklig framför allt genom sin förmåga att komma människor nära. Själv en övervägande receptiv natur - som talare skattade han kanske väl mycket åt sin lust att citera och berätta – var han knappast originellt skapande. I stället var han öppen och generös, "en glad kristen" och en stor människovän. Därför torde många mera komma ihåg hans personlighets ljus, värme och innerlighet än hans ord." (Hugo Tunström, Alf Norbäck, i KSJ 1949.)
G. i Dalby 1922 23/6 m. Sigrid Gunhild Amundson, f. därst. 1901 7/1, bosatt i Stockholm, dotter till godsäg. Per Johan A. och Karin Amundson. Barn: Karin Brita, f. i Karlstad 1923 17/3, g. i Dalby 1944 5/1 m. kamrern Erik Gunnar Kilander, anställd i Trygg-Fylgia, Stockholm, f. i Kungsholms förs., Stockholm, 1907 7/12, i hans 2:dra gifte. - Kerstin Gunvor, f. i Dalby 1926 24/10, g. i S. 1948 7/8 m. civiljägmästaren och skogschefen hos Uddeholms A.-B. Bo Erik Österlöf, Uddeholm, N. Råda, f. i Borås 1918 12/10.
Tryckta skrifter: Ur Dalby kyrkokrönika. (I KSJ 1929, s. 61-73). - Ett fattas dig. (I Nära Gud. Föredrag vid Karlstads stifts nittonde kyrkliga ungdomskurs i Lundsberg 27-30 juni 1935. Karlstad 1935 s. 33-40). - Självbiografiskt bidrag (utan rubrik) i Min väg till kallelsegärningen. I. Sthlm 1940, s. 106-125. - Forntid och framtid enar. (I Vårdkasen på Blasieholmen. Sthlm 1942, s. 157-162). - (Predikan på) Midsommardagen. (I Budskapet och budbäraren. Uppsatser och predikningar tillägnade Arvid Runestam på 60-årsdagen den 16 januari 1947. Karlstad 1946, s. 161-167). - Red.: Vårdkasen på Blasieholmen. Blasieholmskyrkan 75 år. 1868-1943. Sthlm 1942. 164 s. - (tills. m. Karl-Erik Kejne), I livssyn och social vård. En vänbok till Pastor Joh. W. Johnsson på 50-årsdagen 19/9 1944. Sthlm 1944. 253 s., I pl.
Källa Karlstads stifts Herdaminne från medeltid till våra dagar av Anders Edestam
