Källa:

Sammanfattning.

Att fastställa åkerarealens absoluta ökning inom området mellan den första karteringen och storskiftet har på grund av kartmaterialets beskaffenhet ej varit möjligt. Det har endast varit för ett visst antal byar, som ökningen har kunnat beräknas. Även när det gäller dessa, har det i en del fall varit svårt att få fram exakta åkerarealen, och det är troligt, att tabellernas uppgifter på åkern äro i underkant. *17 Antalet byar, varifrån fullständiga uppgifter om åkerarealen finnas, äro dock så pass många och så representativa, att det med önskvärd tydlighet framgår, att en kraftig ökning av åkerarealen ägt rum. Även äro dessa byar så många inom varje delområde av den gamla bygden (utom Ekshärad), att de kunna ge en tydlig fingervisning om utvecklingen inom dessa delområden.

Vid jämförelse mellan de 10 byarna i Dalby, som kartlades på 1720-talet och mellan åren 1800-1806, framgår, att ökningen av åkerarealen var 66 hektar eller 70,1 %, och ökningen i de 7 byarna i Norra Ny, som kartlades 1697 och sedan mellan åren 1796-1806, var 68,6 hektar eller 101,3 procent. Redan förut har flera gånger talats om den snabba uppodlingen inom Fryksdalsområdet, och här var ökningen 211,5 procent från 1644 till 1758-1733 i de 16 jämförbara byar, som återfinnas i tabellen (flertalet storskiftades omkring 1760). Tidsperioden var här ett tjugotal år längre än i Norra Ny och ett fyrtiotal år längre än i Dalby. Att döma av senare storskiften fortsatte dock denna starka uppodling även efter ovan nämnda period. Skillnaden mellan Fryksdalsbygd och Älvdalsbygd framträder tydligt. Den del av sistnämnda, som kunde väntas påminna om Fryksdalsbyarna ifråga om utveckling, äro lerområdena utanför själva dalen i Ekshärad. Tyvärr kan man ej få några arealuppgifter, som verifiera eller vederlägga denna förmodan.