Källa:

KÄLLOR OCH LITTERATUR.

Otryckta källor.

Bergskollegii arkiv. Riksarkivets Östermalmsavdelning.
Bergverksrelationer.
Harmens register.

Kammararkivet.
Boskaps- och utsädeslängder. Jordeböcker. Kvarntullsmantalslängder. Landskapshandlingar. Länsräkenskaper. Mantalslängder. Sandbergska samlingarna. Tiondelängder. Älvsborgs lösen.

Kammarkollegii arkiv.
Jordeböcker.

Kommerskollegii arkiv.
Handskriven landshövdingeberättelse 1811.

Krigsarkivet.
Läns- och landskapskartor.

Lantmäteristyrelsens arkiv.
Geometriska jordeböcker. Lantmäterikartor med beskrivningar. Läns- och sockenkartor. Rannsakning på finnhemman.

Lantmäterikontoret i Karlstad.
Lantmäterikartor.

Landsarkivet i Göteborg.
Domböcker. Kyrkoböcker och husförhörslängder.

Länstyrelsens arkiv i Karlstad.
1946 års fastighetstaxering.

Nordiska museets arkiv.
Arkitekt L. Bäckvalls uppteckningar från Älvdalsbygden och anteckningar från domböcker m.m.

Statistiska centralbyråns arkiv.
Folkmängds- och mortalitetstabeller.
Sockenuppgifter om in- och utflyttade.

 

Tryckta källor och citerad litteratur.

ALMQUIST, J. A., Uddeholmsverken. Sthlm 1899.

ANDERSSON TH., Värmlands läns kungl. hushållningssällskaps historia 1803-1903. Sthlm 1903.

ANDERSSON, W., Animalisk produktion och husdjursförädling. (Den praktiska norrlandsboken). Sthlm 1943.

ARNE, T. J., Bidrag till Värmlands förhistoria. I Fornvännen 1917.

ARPI, G., Hagfors och Nykroppa järnverks träkolsförsörjning. Uppsala 1940. Geographica 9.

ASCHEHOUG, G. H., Statistiske studier over folkemængde og jordbrug i Norges landdistrikter i det syttende og attende aarhundrede. Tillaegshefte till statsøkonomisk tidskrift. Kristiania 1890.

AXELSSON, G. E., Bidrag till kännedomen om Sveriges tillstånd på Karl XII:s tid. Visby 1888.

BEHM, C. L., Jordbruksnäringen inom Älvdals härad. (Från N. Rådabygden i Värmland. ) Karlstad 1943.

BERGSTEN, K. E., Östergötlands bergslag. En geografisk studie. Lund 1946.
Betänkande angående landsbygdens avfolkning. =St. off. utr. 1938:15. Sthlm 1938.

BJURLING, O., Mantal och markegång. Ett diskussionsinlägg. Hist. tidskrift  1946.

BJÖRKMAN, P., Beskrifning öfver Wermland. Sednare delen. Karlstad 1842.

BJÖRNSSON, S., Blekinge. En studie av det blekingska kulturlandskapet. Lund 1946.

BOETHIUS, B., Trävaruexportens genombrott efter det stora nordiska kriget. (Historisk tidskrift 1929).

BROBERG. R., Räneberget – ett värmländskt hyperitberg. Nationen och hembygden III. Uppsala 1945.

BROMANDER, C. W., Letafors, fordom Wermlands nordligaste järnbruk. Karlstad 1899.
- Höslåtter och höskörd på finnskogen. Sv. turistföreningens årsskrift 1901.
- Svedjebruket på Finnskogen. Sv. turistföreningens årsskrift 1902.

BRØGGER, A. W., Det norske folk i oldtiden. Instituttet for sammenlignende kulturforskning. Oslo 1925.

BÄCKVALL, L., Blästugnen vid Blästkäringbäcken på Södra Branäs ägor i Dalby socken i Värmland och dess ägare. Sthlm 1920.

CARLSON, M., Bidrag till utredning af den värmländska afvittringsfrågan. Sthlm 1915.

DAHL, S., Torna och Bara. Studier i Skånes bebyggelse och näringsgeografi före 1860. Lund 1942.

DE GEER, S., Klarälvens serpentinlopp och flodplan. Sthlm 1911. = S.G.U. Ser. C n:r 236.

EDIN, K. A., Fryksdals härad i Värmland. Sthlm 1910. = Emigrationsutredningens bygdeundersökningar. Bil. VIII.

EKSTRAND, V., Svenska lantmätare 1628-1900. Biografisk förteckning. Umeå och Uppsala 1896, 1901-04.

EKSTRÖM, T., Till frågan om Sveriges naturliga jordbruksregioner. (Ymer 1936. H. 1.)

ELGESKOG, V., Svensk torpbebyggelse från 1500-talet till laga skiftet. En agrarhistorisk studie. Lund 1945.

Emigrationsutredningen. Bil. V. Bygdestatistik. Sthlm 1910.

ENEQUIST, G., Övre Norrlands storbyar i äldre tid. (Ymer 1935. H. 2.)
- Till tolkning av begreppet åkerland. Rig. 1944.
- Nedre Luledalens byar. En kulturgeografisk studie. Uppsala 1937. Geographica 4.
- Lulebygdens livsmedelsförsörjning. Uppsala 1939. Geographica 7.
- Yrkesgruppernas fördelning i Sveriges kommuner år 1930. En geografisk översikt. Uppsala 1943. Geographica 13.
- Yrkesgruppernas fördelning i Sveriges kommuner år 1940. En geografisk översikt. Uppsala 1946. Geographica 18.

ENQUIST, F., Sambandet mellan klimat och växtgränser. Geol. för. förh. Bd 46. Sthlm 1924
- Studier över samtliga växlingar i klimat och växtlighet. S. G. Å. Lund 1929.

ERICSSON, G., Vegetabilisk produktion. Den praktiska norrlandsboken. Sthlm 1943.

ERIKSSON, M., Järnräntor under 1500-talet. Uppsala 1940. = Jernkontorets bergshistoriska skriftserie 11.

ERIKSSON, Y., Egnahems- och bostadsförbättringsverksamheten. Den praktiska norrlandsboken. Sthlm 1943.

ERIXON, S., Skultuna bruks historia. 1. Sthlm 1921.
- Svensk byggnadskultur och dess geografi. (Ymer 1922. H. 3 o. 4.)
- Svensk kulturgeografi från etnologisk synpunkt. (Svenska kulturbilder. Del IX o. X. 1931.)
- Byar. (Svenska kulturbilder. Del. XI o. XII. 1932.)
- Hur Norge och Sverige mötas. (Bidrag till bondesamfundets historia II. Oslo 1933. Instituttet for sammenlignende kulturforskning. Ser. A:15.
- Strövtåg i Svenska bygder. Malmö 1941.

FAGGOT, J., Afhandling om Svedjande samt Utväg till Hushållning med skogar. (Sv. Vet. Akad. handl. Vol. XI. 1750.)

FALK, E., Finnarna i Värmland intill 1600-talets slut. (En bok om Värmland. Del. III. 1921.)

FERNOW, E., Beskrifning öfver Värmeland. Ny uppl. Karlstad 1898.

FORNER, L., De svenska spannmålsmåtten. En ordhistorisk och dialektgeografisk undersökning. Uppsala 1945. = Skrifter utg. av Kungl. Gustaf Adolfs akademien. 14.

FORSSELL, E., Kulturlandskapets utveckling i Sollentuna från 1500-talet till början av 1900-talet. En studie över en socken i Stockholmstrakten. (Ymer 1938.)

FORSSELL, A., Några bidrag till mantalsskrivningslagstiftningens historia 1723-1812.
(Meddelanden från Svenska riksarkivet 1930. 1932.)

FORSSELL, H., Sverige 1571. Sthlm 18721873.
- Anteckningar om Sveriges jordbruksnäring i det sextonde seklet. Sthlm 1884.
(K. Vitt. Hist. o. Ant. akad:s handlingar. D 29.)

FRANZÉN, G., Ortnamn. (Nordisk Kultur. Sthlm 1939).

FRÖDIN, J., Siljansområdets fäbodbygd. Lund 1925. = Skrifter utgivna av Vetenskapssocieteten i Lund. 5.
- Bygdestudier i norra Jämtland. Lund 1927.= Lunds universitets årsskrift.
N. F. Avd 1. Bd. 24. Nr. 1.
- Den nord- och mellansvenska byns organisationsformer och upplösning. (Bidrag till bondesamfundets historia. II. Oslo 1933. Instituttet for sammenlignende kulturforskning. (Ser. A:15.)

FURUSKOG, J., De värmländska järnbruken. Kulturgeografiska studier över den värmländska järnhanteringen under dess olika utvecklingsskeden. Filipstad 1924.
- Värmland. Uppsala (tr. Sthlm) 1941.

GOTHE, R., Hassela-Finnarna. Sthlm 1942.

GOTTLUND, K. A. och BOETHIUS, J., Brev om finnmarkerna i Dalarna och Bergslagen. 1928.

GRABE, A., Den svenska osmundtillverkningen. (Jernkontorets annaler för år 1922.)

GRANLUND, E., Ur norra Smålands bebyggelsehistoria. (Norra Smålands hembygdsförenings meddelande. 1924.)
- Beskrivningen till kartbladet Filipstad. Kvartära bildningar. Sthlm 1928.
- Senglaciala strandlinjer och sediment i västra Bergslagen. Sthlm 1928. = S.G.U. Ser C n:r 349.
- Sveriges geologi. De kvartära bildningarna. Sthlm 1936.

GRANSTRÖM, A., Jordbruket i Norrland. (Norrland. Natur, befolkning och näringar. 1942.)

HANNERBERG, D., Mantalsskriven befolkning och total folkmängd. En principdiskussion, belyst med statistiskt material från Örebro län. Gbg 1940. = Meddelanden från Göteborgs högskolas geografiska institution. 22.
- Närkes landsbygd 1600-1820, Gbg 1941. = Närke. Studier över landskapets natur och odling. Nr.3.
- Närkes boskapsbestånd på 1620- och 1630-talen. Med en undersökning av källvärdet hos landskapets boskapslängder. Gbg 1948. = Göteborgs högskolas årsskrift 54:1.
- Kan åkerarealen beräknas med ledning av det tidiga 1600-talets utsädeslängder? (Ymer 1949. H. 2.)

HECKSCHER, E. F., Sveriges ekonomiska utveckling i fågelperspektiv. (Tidskriften Ekonomen. Årgång IX.) 1932.
-  En befolkningsstatistik från det adertonde århundradets första hälft. Nationaløkonomisk tidskrift. 71. binds tillægshefte. Köpenhamn 1933.
-  Ett svenskt krigsskadestånd för 300 år sedan. (Ekonomisk tidskrift.) Uppsala 1933.
- En mätare på svenska folkets välståndsutveckling. Den mantalsskrivna befolkningen 1634–1820. (Historisk tidskrift.) Sthlm 1933.
-  Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa. I:1 o. I:2. Sthlm 1935 och 1936.
-  Svenskt arbete och liv. Sthlm 1941.
-  Det svenska jordbrukets äldre ekonomiska historia. (Ekon. tidskrift.) Uppsala 1945.
-  Diskussionsinlägg. Skiftesreformer under 1700-talet än en gång. (Ekon. tidskrift.) Uppsala 1946.

HEDAR, S., Geografi och historia. (Historisk tidskrift 1941.)

HEDENSTIERNA, B., Stockholms skärgård. Kulturgeografiska undersökningar i Värmdö gamla skeppslag. Sthlm 1949. (Geografiska annaler 1948.)

HELLQUIST, E., De svenska ortnamnen på -by. Gbgs kungl. vetenskap- och vitterhetssamh:s handl. Fjärde följden 20, n:r 2. Gbg 1918.

HELMFRID, B., Tiondelängderna som källa till ett byalags ekonomiska historia 1555-1753. Sthlm (tr. Uppsala) 1949.

HILDEBRANDSSON, H. H., Översikt av Värmlands klimat. (En bok om Värmland av värmlänningar. Del 1. 1917.)

HOPPE, G., Vägarna i Norrbottens län. Studier över den trafikgeografiska utvecklingen från 1500-talet till våra dagar. Uppsala 1945. = Geographica 16.

HUSS, E. G., Undersökning öfver folkmängd, åkerbruk och boskapsskötsel i landskapet Västerbotten åren 1540-1571. Uppsala 1902.

HYRENIUS, H., Statistisk-ekonomiska studier rörande det svenska jordbruket. (Kungl. lantbruksakademiens tidskrift n:r 5 b.)

HÅRD AV SEGERSTAD, F., Floran i Norra Finnskoga. 1938. (Meddel. Från Värmlands naturhistoriska förening.)

HÄMÄLÄINEN, A., Bostads- och byggnadsskick hos skogsfinnarna i Mellan-Skandinavien. Sthlm 1945. = Nordiska museets handlingar. 23

HÖIJER, E., Sveriges jordbruk. Sthlm 1946.

INGESTRÖM, Å., Jordbruket. (En bok om Värmland av värmlänningar. Del II. 1918.)

ISACHSEN, F., Seter-landsbyer i Nordfjord. (Norsk Geografisk Tidskrift 1941.

JOHANSSON, J., Noraskog 1-3. 1875-1884.

JONASSON, O., GSG och GDG samt Mellansveriges näringsliv. Gbg 1949.

Jordbruksekonomiska uppgifter 1946. Sthlm 1946.

Jordfördelningen i Värmlands län och därmed sammanhängande förhållanden. (Jordundersökningens betänkande I. 1913.)

K.B:s femårsberättelser för Värmlands län.

KJELLIN, H., "Wärmeland i sitt ämne och sin upodling". Värmlands odlingshistoria under 6000 år. (Värmlands fornminnes- och museiförenings årsbok.) 1939-1940.

KLEIN, E., Värmlands finnbygder. (Sv. turistför. tidning n:r 7, 1933.)

KUMM, E., Nödårsbygd och samhällshjälp. Sthlm 1940.

LAGERSTEDT, T., Livsmedel och livsmedelsproduktion under stormaktstiden. (Ymer 1946, H.1.)
- Näringsliv och bygd i Seminghundra vid 1630-talets slut. Uppsala 1942. = Geographica 14.

LARSSON, J., Bidrag till kännedomen om gamla värmländska smältugnar. Jernkontorets annaler. Sthlm 1922.

LEKKALA, H., Kulturgeograpische Untersuchung über die abgelegenen Waldgegenden der Kirchspiele Kalvola und Hattula. Helsingfors 1937. = Fennia 63:3.

LINDE, L. G., Sveriges finansrätt. Sthlm 1887.

LINDERS, F. J., Bidrag till kännedomen om den kommunala beskattningen och vissa därmed sammanhängande ekonomiska och demografiska förhållanden i Sveriges landskommuner under åren 1918-1928. Lund (tr. Malmö) 1933. = Skrifter utg. av Fahlbeckska stiftelsen. 18.

LINDGREN, G., Falbygden och dess närmaste omgivning vid 1600-talets mitt. En kulturgeografisk studie. Uppsala 1939. = Geographica 6.

LINDROTH, HJ., Våra ortnamn och vad de lära oss. Sthlm ( tr. Uddevalla). 1923 = Natur och kultur. 25.

LINDTORP, O., Fra Solörs och Värmlands finnskoger. Oslo 1942.

LOTHIGIUS, W. m.fl., Sverige som skogsland. Del I-II. Sthlm 1937. = Nordisk rotogravyrs handböcker 14-15.

LUNELL, R. M., Om floran I Fryksände (Fryksände förr och nu 1933).

LUNDHOLM, B., Säterstudier i västra Värmland. Uppsala 1942. = Meddelanden från Uppsala universitets geografiska institution. Ser. A nr 33.

LUNDQUIST, G., Bergslagens minerogena jordarter. Sthlm 1940. = S.G.U. Ser. C 433.

LÄGNERT, F., Veteodlingen i södra och mellersta Sverige. Lund 1949. = Meddelanden från Lunds universitets geografiska institution.

LÖNBORG, S., Finnmarkerna i mellersta Skandinavien (Ymer 1902).

MAGNUSSON, N. H. och GRANLUND, E., Sveriges geologi. 1936.
- Beskrivning till kartbladet Filipstad. Sthlm 1928. Sv. geolog. undersökning. Ser. Aa nr 165.

MAGNUSSON, N. H., Några huvuddrag i Värmlands och Dals geologiska historia (Nationen och hembygden 1939).
- Värmlands natur i geologisk belysning (Sv. turistför. årsskrift 1928).

MAGNUSSON, J., Fryksdals härads och finnskogar i äldre tider (Land och folk 1877).

MONTELIUS, AD., Bronsåldern i norra och mellersta Sverige. (Antiqvarisk tidskrift för Sverige. Del III. Sthlm 1870-1873).

MONTGOMERY, A., Industrialismens genombrott i Sverige. Sthlm 1947.

MYRDAL, G., Jordbrukspolitiken under omläggning. Sthlm 1938.

MÖRNER, AD., Kort ekonomisk beskrivning qver Värmland 1762. Bilaga till Almquist, Uddeholmsverken. Sthlm 1899.

NELSON, H., En bergslagsbygd. En historisk-geografisk överblick. (Ymer 1913).
- Hur Ljusnarsbergsbygden brutits. (Från Ljusnarsbergsb. En hembygdsbok. 1921).

NIHLÉN, J., Studier rörande äldre svensk järntillverkning med särskild hänsyn till Småland. Jernkontorets bergshistoriska skrifter 2. Sthlm 1932.

NILSSON, Y., Norra Värmland vid tiden för den finska kolonisationen. S. G. Å. 1938.

NORDMANN, F., Finnarna i mellersta Sverige. Helsingfors 1888.

NOREEN, AD., Värmlands ortnamn. Uppsala 1917. En bok om Värmland. Del I.
- Ett värmländskt diplom kontrollerat (Namn och bygd 1921).

NYBERG, P., Sibbo sockens historia I. Intill början av 1700-talet. Helsingfors 1931.

NYGREN, C. E., Karlstads stads historia f. 1584-1719. Karlstad 1934.

NYGREN, E., Värmlands stenålder. Karlstad 1914. Meddelanden från Värmlands naturhistoriska och fornminnens förening 12).
- Wärmlands fornminnen. Uppsala 1917. (En bok om Värmland. Del I).

Ortnamnen i Värmlands län. Del II. Fryksdals härad. Uppsala 1923.
- Del XIV. Älvdals härad. Uppsala 1938.

OSSIANNILSSON, F., Boskaps- och utsädeslängdernas uppgifter rörande utsäde. Lund 1946
(Svensk geografisk årsbok. Årg 22).

PALMQVIST, A., När kommo finnarna till Östmark? Från Östmarksbygden. Kulturhistoriska anteckningar från Östmark II. Tierp 1945.
- Övre Fryksdalens finnar under 1600-talet. Fryksände förr och nu III. Gbg. 1933.

PETRINI, S., Skogsbruket. Dess ekonomiska och naturliga förutsättningar. Sthlm 1940.

QUENSEL, C. E., Tillförlitligheten i de äldsta befintliga befolkningsdata. Minnesskrift med anledning av den svenska befolkningsstatistikens 200-åriga bestånd. Stat. medd. Ser. A. Band VI: 4 Sthlm 1949.

RABENIUS, TH., Om tionden. Akad. avh. Uppsala 1853.

RINGBORG, G., Arbetsförbrukning och rationalisering i jordbruket. (Kungl. Lantbruksakademiens tidskrift 1942).

SAMUELSSON, S., Värmlands historia. Uppsala 1917. (En bok om Värmland. Del I).
- och KALLSTENIUS, G., En värmländsk skattebok från 1503. (Nationen och hembygden 1939).

SCHMEDEMAN, J., Stadgar, Kongl. förordningar, bref och resolutioner ifrån åhr 1528 in til 1701. Angående justistiae- och exekutionsährender etc. 1–2. Sthlm 1706.

SEGERSTEDT, A., Vermlands geografi i sammandrag. Kort beskrifning öfver Vermland. Sthlm 1893.

SJÖGREN, HJ., Värmlands geologi och geografi. Uppsala 1917. (En bok om Värmland. Del I).

SKAPPEL, S., Træk af det norske Agerbrugs Historie i Tidsrummet 1660-1814. Kristiania 1904.

Skogsbygdens arbets- och levnadsvillkor. Del I Sthlm 1938. (Sv. off. stat. Socialstatistik).

SKÅRMAN, J. A. O., Om några förekomster av ädla lövträd i nordligaste Värmland (Sv. bot. tidskrift 1911). Anteckningar om kärlväxtfloran i nordligaste Värmland (Sv. bot. tidskrift  1912).

SMEDS, H., Malaxbygden. Bebyggelse och hushållning i södra delen av Österbottens svenskbygd. Helsingfors 1935.

STIERNMAN, A. A. VON, Samling utaf kongl. bref, stadgar och förordningar etc. ang. Sweriges commerce, politie och oeconomie. Sthlm 1747-75.

STOLPE, P., Geografiska betingelser för näringslivet inom Sveriges olika landsdelar. (Sthlm 1912) = Emigrationsutredningen. Bil. VI.

STREYFFERT, TH., Den skogsekonomiska teorien. Oskarshamn 1938.
- Jordbrukets skogsinkomster. Sthlm 1941. = Jordbrukets ekonomiska läge 3.

SUNDBÄRG, G., Rikets folkmängd åren 1750-1900, fördelad efter ålder och kön. (Stat. tidskrift. Sthlm 1903).
- Bevölkerungsstatistik Schweden 1750-1900. Einige Hauptresultate. Sthlm 1907.
- Ekonomisk-statistisk beskrifning öfver Sveriges olika landsdelar. Sthlm 1910. = Emigrationsutredningen. Bil.V. Bygdestatistik.

SUNDQUIST, S., Finlands folkmängd och bebyggelse i början på 1600-talet. Sthlm 1931. Medd. från Generalstabens krigshist. avd 2.
- Sveriges folkmängd på Gustaf II Adolfs tid. En demografisk studie. Lund 1938.

Sveriges officiella statistik.
Befolkningsstatistik.
Jordbruk och boskapsskötsel.
Arealinventeringen och husdjursräkningen 1919.
Jordbruksräkningen 1927, 1932, 1937 och 1944.
Årsbok för Sveriges kommuner.
Brödsädesförbrukningen vid vissa mindre jordbruk. = (Stat. medd. Ser. A., Band IV: 2 Sthlm 1928).
Undersökning ang. skogsavverkningen 1937. = (Stat. medd. Ser A., Band V:6).

TERNSTEDT, B., Skogsavverkning. (Den praktiska norrlandsboken. Sthlm 1943).

THANING, O., Studier i Vånga sockens bebyggelseutveckling (Ymer 1937).
- Höjdbebyggelsen på det småländska höglandet. (Ymer 1940).

THORARINSSON, S., Tefrokronologiska studier på Island. Sthlm 1944. = Meddelanden från Geografiska inst. vid Stockholms högskola nr 66.

TORPE, N. V., Jordbruket. Värmland ett storslaget och egenartat landskap. Utg. av H. KJELLIN, I. LIGNELL, P. STOLPE. Sthlm 1946.

TSCHUDI, Å. B., Avfolkningen i Vest-Agder og nedlegningen av heiegårdene, særlig i Sør-Audnedal og Spangeseid. (Norsk geografisk tidskrift. 1934).

UHNBOM, I., Befolkningsutvecklingen i Norrland från äldre tid till våra dagar (Norrland. Natur, befolkning och näringar. 1942).

Utredning angående Norrlands näringsliv. = St. off. utr. 1943:39. Sthlm 1943.

Utredning rörande jordbrukets läge i Norrland med vissa förslag till åtgärder till förbättrande av den norrländska jordbrukarbefolkningens ekonomiska ställning. Sthlm 1937. = Stat. off. utr. 1937:9.

WALLANDER, J., Flykten från skogsbygden. En undersökning i Klarälvsdalen. Sthlm (tr. Uppsala) 1948.

VEIRULF, O., Bygdestudier i Västerdalarna. Uppsala 1935. = Uppsala universitets årsskrift 1935:13.
- Vägar i Lima och Transtrand under 1600-talets senare del. (Ymer 1936 H.3-4).
- Södra Kallberget - en byfädbod i Västerdalarna. Uppsala 1944. =Geographica 15.

WENNBERG, A., Lantbebyggelsen i nordöstra Östergötland 1600-1875. Lund 1947.

WESTIN, J., Kulturgeografiska studier inom Nätra- Näske- och Utbyåarnas flodområden samt angränsande kusttrakter. Lund 1930. = Meddelanden från Lunds universitets geografiska institution.

WESTLING, G. O. F., Hertig Karls furstendöme under åren 1568-1592. Sundsvall 1883.

VICKEN, F. VON, Socken-Beskrifningar för Wermlands län. H. 1-8. Karlstad 1879-1885.

WICKSELL, S. D., Befolkningsrörelsen i Sveriges härader, tingslag och städer 1911-1925 samt i Sveriges bygder 1901-1925. Lund (tr. Malmö) 1934. = Skrifter utg. Av Fahlbeckska stift.

WIESLANDER, G., Skogsbristen i Sverige under 1600- och 1700-talen (Sv. skogsvårdsför. tidskrift 1936).

WILLIAM-OLSSON, W., Huvuddragen av Stockholms geografiska utveckling 1850-1930. Sthlm 1937. = Meddelanden från Geografiska institutet vid Stockholm högskola .37.
- Norrlands befolkning. (Norrland. Natur, befolkning och näringar. Sthlm 1942).

WOHLIN, N., Den svenska jordstyckningspolitiken i 18:de och 19:de århundradena. Sthlm 1912.
-  Det svenska jordbrukets inrikes avsättningsförhållanden. Sthlm 1914.

Värmlands skogsbruk fordom och nu. Filipstad 1929.

Värmlands jordbruk. Filipstad 1929.

Värmlands läns skogar. Betänkande avgivet av kommissionen för försökstaxering för virkeskapacitet, tillväxt m.m. av skogarna i Värmlands län. Sthlm 1914.

Värmlands hushållningssällskaps betänkande 1805. Tryckt i sällskapets årsredogörelse.

Wermlands Läns Hushållningssällskaps Handlingar. 1802-1809. 2 band. Karlstad 1805-1810.

Värmlands läns hushållningssällskap: Årsberättelser. Karlstad.

ÅKERHIELM, G., En antropologisk resa genom Värmlands finnskogar i mars 1907. (Ymer 1907).

ÅMARK, K., Lantbruket under det nittonde århundradet. Sthlm 1920.
- Spannmålshandel och spannmålspolitik i Sverige 1719-1830. Sthlm 1915.

ÅNGSTRÖM, A., Lufttemperatur och temperaturanomalier i Sverige 1901-1930. Sthlm 1938. = Statens meteorologiska-hydrografiska anstalt. Meddelanden. Bd 7. N:o 2.
- Sveriges klimat. Sthlm 1946.

ØSTBERG, K., Trekk av Finnskogenes kulturhistorie. (Norsk geografisk tidskrift 1935).