Källa: STYFFE, TORLEIF, Ur: Klippt och skuret om norra Värmland II, 1993, Av: Torleif Styffe i Ransby, sommaren 1991.


Ransby - i hjärta och minne


I 1503 års skattelängd är Ransby upptaget till 1 mark.
1540-50 skattade Jöns helbonde i Ransby.
I jordeboken 1564 upptogs Ransby som helt hemman och bibehölls sedan vid denna uppskattning.
1567-69 brändes byn och blev befriad från räntor.
Bäckvall skriver om en skans i Ransby från 1644-45, men på en 1600-talskarta beskrivs skansen i norra Ransby som en "gammal skans".
1647 underhöll hemmanet åtta soldater.
1648 ingick Ransby i Hamiltons donation.
Sedan 1691 tilldelat infanteriet.
Karta över Ransby upprättades 1764, över inägorna vid Storskiftet 1804, över alla ägorna vid Laga skifte 1870-71.
Vid sockenstämman 15/8 1880 ansågs, att torgdag, huvudsakligast avsedd för kreaturshandel, skulle hållas i Ransby, lämpligast andra tisd. i oktober.


RANSBYS DELÄGARE då Laga skifte fastställdes år 1871.

A. Riksdagsman Bengt Bengtsson, Gunneby (Bergfeldts)
B. Märta Jonsdotter, Jenny Frömans mor (Frömansgården)
C. Jon Larsson, Jenny Frömans morfar (Lars-Jostugan, senare Frömansgården)
D. Änkan Marit Andersdotter (Näs)
E. Halfvard Jonsson (Håkesstugan)
F. Axel Axelsson, Framgården, Branäs (Magnusgården)
G. Jöns Olofsson, Slättne
H. Per Jansson
I. Jan Halfvardsson, Uppgården
K. Jöns Halfvardsson
La. Jacob Jacobsson
Lb. Per Jacobsson
M. Carl Axelsson, Framgården (Nygård, ur Nerigården)
N. Anders Jacobsson
O. Olof Styffe (Ben-Olsgården, senare Prästgården)
P. Änkan Sigrid Olofsdotter
Q. Bengt Bengtsson, Norra Persby
R. Jöns Andersson, Strandås


RANSBYSÄTERN, en knapp halvmil nordost om byn hade dessa delägare:

1. Magnusgården
2. Nygård
3. Prästgården
4. Håkesstugan
5. Näs
6. Frömans


ÅSEN s.o. om Ransbytjärn hade Strandbyggnan säter.


Färjan till Vingäng gick från Färjstugan, som låg norr om Gullkroken.
Soldatbostad för Ransby hemman var Ranstorp.
Gärdsgårdar kantade förr alla vägar och bygator i byn.
1910-talet fanns det ett par hundra Ransbybor.
De tidiga gårdarna låg på platån närmast älven. Från norr: Lars-Jostugan, Näs, Håkesstugan, Magnusgården och Nerigården. Ben-Olsgården låg där, som Prästgården byggdes.
Vid Näs-sta lade ångbåten till. Handlanden Berggren hade där magasin med kontor och svängbar brygga.
Dalby hembygdsförening fick 1933 en tre tunnland stor tomt till hembygdsgård av Jenny Fröman.
Poststation fanns i Ransby 1872-1916. De sista 37 åren förestods den av August Carlsson.
Fridhem (Hemmet) byggdes under tidigt 1900-tal "för medellösa åldringar och värnlösa barn".
Översvämningen 1916 är den troliga orsaken till, att bebyggelsen på Jala (gärdena) flyttades upp på den skogklädda mon.
Näs och Håkesstugan var gästgivargårdar.
Småskolan hölls ett tag i västra rummet vid Modéns och ett tag på Hemmet. På Prästgården var en period realskola.
Telegrafen var inrymd hos Erik och Elsa på Mon.
Missionshuset blev byggt 1938. Innan dess användes Frömanssalen eller ett rum på Kvea.
Baptisterna hade möten i Håkesstugan på 1930-talet.
Fotbollsplanen, Sågvallen, byggdes i mitten av 1930-talet och den nya planen runt 1960.
Bagerier fanns på Kvea och på Annelund, där det också var kafé. Även Blomqvists hade en kaférörelse.
1927 startade en kooperativ handelsförening i Ransby. Olle och Bojan Andersson hade butiken i Björlinsstugan, innan Koopra byggdes 1938. År 1953 startade paret en egen affär i annan fastighet. 1962 övertog Gustav Eriksson Koopra.
Tidigare affärer eller filialer fanns hos Berggren, Daniel Styffe, Julius Olsson och Johanssons. Julius snickarbod stod förut öster om Bergfeldts, där den tjänstgjorde som affär och troligen krog.
Ransbysågen startade 1972.
Parken byggdes på 1950-talet.
Gullkrokens bostadshus blev först uppfört på Frömansgården, men fick flyttas, då Frömans byggde.
Bostadshuset på Kvea är den gamla Lars-Jostugan.
Gamla Håkesstugan flyttades till Torp.
Håkesbua i Ransbysätern blev telegrafstation och bostadshus på Mon.
Gamla Näs mangårdsbyggnad blev Konsum i Hole.
Bergfeldts byggdes 1878 av riksdagsman Bengt Bengtsson, Gunneby.
Ransby hade del i holmarna i Vingängsjön.
Många småbruk grundlades på 1930-talet.
Nygård byggdes av Jakob Carlsson 1904, där Märtastugan stått, en del ur gamla Nerigården.


Källa: STYFFE, TORLEIF, Ur: Klippt och skuret om norra Värmland II, 1993, Av: Torleif Styffe i Ransby, sommaren 1991.


 

Ransby i hjärta och minne