Lanthandlaren - en mångsysslare!

Bildtext:
Lanthandlare Jonas Finnson i Bograngen utanför affären. "Finnson i Bograngen" har blivit ett begrepp både på svenska och norska finnskogen.

Av Torleif Styffe

Att vara lanthandlare är verkligen inte bara att skära korv och stoppa pengar i en kassaapparat. För att verksamheten ska gå ihop - men även för att ge kunderna bästa service - sköter många lanthandlare en hel del olika sysslor.

Finnsons i Bograngen är ombud för Apoteksbolaget, Tipstjänst, Penninglotteriet och Systembolaget, och man säljer också så eldfängda ämnen som bensin och dynamit.

Dessutom har innehavaren Jonas Finnson skaffat en kopieringsmaskin, så att kunderna ska slippa åka de tre milen till Sysslebäck för att få en kopia gjord, och i ett rum intill kontoret är Jonas bankman, när kunden så kräver. Där hade Wermlandsbanken tidigare ett kontor, men nu är detta indraget, och lanthandlaren sköter själv vissa enklare bankgöromål som bankens ombud.

Helt nyligen har man vid Finnsons lagt över kassorna till data, berättar Jonas och demonstrerar hur en apparat läser av streck-koder och förvandlar dem till ett pris i kassaapparaten.

- Man måste se till att hänga med i utvecklingen även här på landsbygden. Men nog är det märkligt hur fort tiderna förändras, säger han och pekar mot ett av uthusen.

- På loftet där hade vi hö, som vi sålde, när jag var yngling.

Tredje generation

Och så hemskt länge sedan Jonas Finnson var yngling är det nu inte. Han är 42 år men har redan ägt och förestått affären i 16 år. Det var 1972 han köpte den av sin far och blev då den tredje generationens ägare. Hans farfar Johannes Finnson kom på 1890-talet till Bograngen som föreståndare hos handlarna Bröderna Persson. Han och bröderna blev så småningom kompanjoner, och 1895 köpte Finnson ut de andra och blev ensam ägare.

På 1930-talet övergick butiken till Johannes två söner Bengt och Hans, och det var nu firman fick namnet Bröderna Finnson, ett namn som klingar välbekant på finnskogen. Det namnet levde kvar även sedan Hans Finnson 1945 blev ensam ägare, och "Bröderna" försvann ur firmanamnet först när Hans son Jonas tog över.

- Det var faktiskt en av Värmlands modernaste butiker, när bröderna hade byggt den nya lokalen 1938-39, säger Jonas.

Undan för undan blir vi avbrutna i vårt samtal av folk som vill prata kycklingpriser och trädgårdsmöbler, men Jonas tar det hela med ro.

- Det är egentligen ovanligt lugnt här i dag, eftersom det är marknad i Flisa, säger han.

Gränshandel

Där kommer vi in på gränshandeln, norsktrafiken, som är så betydande för en svensk gränsbutik, att en marknad i Flisa fyra mil bort märks genom minskad trängsel i butiken en fredagseftermiddag.

Faktum är att över hälften av kundkretsen består av norrmän, och det är fläsk, tobak och allehanda småvaror de får med sig från Finnsons. Den norska dominansen märks även på spritlådorna, där bara en eller två lådor av tio har svenska köpare.

Egentligen hade Jonas en otrolig tur, eller varför inte intuition, när han byggde ut affären första omgången 1972-74. Just när bygget var klart kom helt oväntat den stora sockerruschen. Tidigare hade det ju varit svenskarna som hade handlat margarin i Norge, men 1974 vände strömmen och sötsugna norrmän vällde över gränsen för att komma över det billiga svenska sockret, och sedan har det fortsatt.

Bildtext:
Lite samspråk med kunderna hör till.

Bildtext:
Att hjälpa kunderna att göra kopior kan vara en uppgift för en serviceinriktad lanthandlare.

Bildtext:
Från den datoriserade kassan samspråkar Gunilla Haltorp med Linnea Bengtsson, som just har gjort sina inköp.

- Men det går i vågor och det är olika varor som är attraktiva.

Även turisterna har sin betydelse för omsättningen. Både vinter- och sommarturisterna bidrar till att fylla kassorna och därmed på sikt även hyllorna. Befolkningen i Södra Finnskoga har minskat kraftigt under senare år men inte i själva Bograngen. I byn finns även en Konsumbutik, men de små byarna runt omkring har förlorat sina affärer, sedan många av husen blivit tomma.

På lördagarna fylls Finnsons butik av köpglada norrmän, så lokalbefolkningen har vant sig vid att handla i första hand på de andra dagarna. Kundkretsen är trogen, och många kommer en tur mest varje dag.

- Det är annat än förr, när folk bodde uppe i bergen och det var dåliga vägar, säger Jonas, som kommer ihåg hur Ivanna-Julia brukade komma på höstkanten och göra storinköp, så det skulle räcka över vintern.

Ändå var det inte så förfärligt många år före datorns och streckkodernas intåg i finnskogen.