Hundarna försörjde de gamla på Dalby sockens ålderdomshem

Av Torleif Styffe

I Dalby socken var man tidigt ute, när det gällde åldringsvården. Långt innan det förnedrande rotehjonssystemet avskaffades genom 1918 års fattigvårdslag, som ålade kommunerna att uppföra ålderdomshem, hade ett hem för gamla och fattiga uppförts i Ransby.

Redan år 1900 fattade kommunalstämman i Dalby ett beslut om att bygga "Hemmet", men utan stiftelsen Fridhem lär det inte ha blivit någon byggnation vid denna tidiga tidpunkt. Stiftelsen Fridhem som anslog en stor del av medlen till bygget, hade grundlagts av den legendariska Kinamissionären Sigrid Bengtsson, "Sann-Siri", från Ovansjöbygden. Innan hon år 1900 lämnade Dalby med Kina som destination hade hon avhänt sig sitt arv, och med detta lagt grundplåten i stiftelsen, som skulle verka för ett hem för "medellösa åldringar och värnlösa barn inom Dalby församling".

Hundskatt

I maj 1889 valdes den första styrelsen under kyrkoherde Lindström och i stiftelsens stadgar från januari 1904, står att hemmet uppkommit genom "enskild förmedling och fleras samverkan".

Kommunens bidrag till bygge och underhåll av Hemmet togs av överskottet på "hundskattemedel", och hundskatten varierade genom åren mellan 5 och 10 kronor. Under flera år i seklets början bidrog alltså socknens hundar till de gamlas försörjning i Dalby.

Fridhem

Enligt en anteckning av forskaren Jacob Jacobsson var det Nilsgården i Södra Persby, som fick bilda stomme till det första ålderdomshemmet i Ransby, som liksom stiftelsen fick namnet Fridhem. Hemmet bestod av två avdelningar, den norra där de sjuka bodde, som vanvördigt kallades lungsotsavdelningen och under många år förestods av fröken Pettersson, och den södra som förestods av Alfhild Sandegren.

Den sistnämnda tillträdde sin tjänst år 1924, samma år som stiftelsen sålde hemmet till kommunen för 10 000 kronor. Av dessa pengar lyckades dock kommunen bara betala 3 000 kronor, medan resten efterskänktes.

Bildtext:
Samling utanför ålderdomshemmet Fridhem i Ransby någon gång i början av seklet. I dörröppningen står kyrkoherde August Lindström, som tjänstgjorde i Dalby 1894-1906, tillsammans med en s k hjälppräst.

Så småningom behövdes bättre och modernare lokaler, och i stället för att bygga om gamla Fridhem köpte kommunen tomt på Strandås hemman. För 44 800 kronor erbjöd sig Jöns Eskilsson i Uggenäs att uppföra det nya hemmet, och det skulle vara klart senast 1 augusti 1931.

Entreprenören höll tydligen tiden bra, och i december 1931 kunde fattigvårdsstyrelsen hålla sitt första möte på det nya hemmet.

Blev gästgiveri

Alfhild Sandegren blev med som föreståndare och innehade tjänsten till 1950-talet, då systerdottern Eva Karlsson tog vid. Hon tjänstgjorde under Strandåshemmets återstående år och blev även den första som innehade tjänsten som föreståndare på Dalbygården, som blev Dalbys och Norra Finnskogas gemensamma ålderdomshem 1965.

Annars hade Norra och Södra Finnskoga redan 1910 gemensamt ålderdomshem i Letafors gamla bruksbyggnad.

Där det gamla Fridhem i Ransby stod byggdes ett pensionärshem, och det förra vårdhemmet på Strandås har blivit gästgiveri, efter att några år ha fungerat som privatbostad. Vad blev det av stiftelsen Fridhem? Följer man den i protokollen, kan man se, att den fortsatt att stödja åldringsvården med gåvor och bidrag även sedan kommunen övertagit skötseln. Stiftelsen lever fortfarande och i enlighet med de första stadgarna hålls varje trettondag julfest för de gamla på hemmet, och julklappar delas då ut.

Bildtext:
Lennart Larsson var tidigare församlingsassistent i Dalby, innan han sadlade om och blev krögare. Innan han tog över det gamla vårdhemmet var det en period privatbostad.

Bildtext:
Här är den nuvarande styrelsen för Fridhemsstiftelsen samlad under årets julfest på Dalbygården, som enligt gammal tradition avhölls på trettondagen. Fr v Ingrid Bergström-Nilsson, Kerstin Jacobsson, Eva Karlsson och Maj-Britt Andersson.