Källa: AXELSON, MAXIMILIAN, Vandring i Wermlands Elfdal och finnskogar, 1852.

Maximilian Axelson

VANDRING I WERMLANDS ELFDAL OCH FINNSKOGAR.


BILAGOR

- - -

II

Finska Slägtnamn (Dessa
namn hafva, utan anspråk på att vara rent Finska,
blifvit upptecknade så som de i orten uttalas.)
,
i den ordning de, från norr till söder, förekomma
i Elfdals, Fryksdals och norra Jösse härader.

_____

Elfdals Härad.

a. Södra Finnskoga Kapell.

1.) Hongoiset eller Hongoisia. Den förste af denna slägt, Toppo Hongoinen, byggde först Öfra eller Stor-Hjerpliden samt derefter Bograngen.

2.) Ilmosia. Heikki af denna slägt byggde Nedra Hjerpeliden, omkr. 100 år efter Ö. Hjerpelidens bebyggande.

3.) Huskoisia. Staffan Huskoinen byggde Husketorp, öst. om Hjerpeliden.

4.) Kymmenen byggde Afundsåsen, hv. också först kallades Kymelä.

5.) Wäddelainen byggde Midskogen. (I grannskapet byggde Pieselats, från Pielisjärvi, Peistorp, s. om Værmunden på norrska sidan.)

6 - 9.) Lämoisia, Odriosia, Rintesia och Reisiasia.

b. Ny Sockens Finnskog.

10 - 13.) Haoisia, Hackisia, Tarvaisia och Sikkaisia (Svinslägten). Den sistnämnda förekommer äfven i

Fryksdalens Härad

och

a. Hvitsands Socken

b. Lekvattnets Kapell.

14.) Hämälainen, (Tavastländaren,) byggde Långsjöhöjden, nära Norrska gränsen.

15.) Levkoinen byggde Lukanen, den äldsta bostaden i Lekvattnet.

16.) Kähkölässä. Mikko Käkköile byggde Käckstorp.

17 - 22.) Häppoinen, Orraisia, Moilasia, Kartaisia, Riäkisia och Suoroisia.

23.) Perkelainen omtalades i Lekvattnet, utan bestämd vistelsesort gående på bygden. (I fall detta namn får deriveras från Perkele, (Satan,) kunde man kalla denna slägt Satungarne.)

c. Gräsmarks Socken.

24, 25.) Mättan e. Mättasia, (Fjärands- eller Tjäderslägten,) och Ronkoisia (Korpslägten).

Jösse Härad.

Bogens Kapell.

26.) Kavalasia, Grills Matsson Kavala, från Rautalambi, byggde Stor-Bogen, den första bostaden i Bogens Finnskog.


Källa: AXELSON, MAXIMILIAN, Vandring i Wermlands Elfdal och finnskogar, 1852.