Hembygdsintresset tog över

Arkitekten Bäckvall ägnade livet åt Klarälvdalens kulturhistoria

Efter Dalby hembygdsförenings kopiering av Karl L:son Bergkvists uppteckningar är ännu en skatt på väg att bärgas till norra Värmland. Det är förstås hembygdsforskaren Lars Bäckvalls skrifter, som snart skall kunna studeras på Sysslebäcks bibliotek. Alfred Anderssons fond har nämligen anslagit medel till mikrofilmning av det digra materialet.

Att få dit originalet är inte att tänka på. Det förvaras på Nordiska museet, dit det donerades av Bäckvall själv, och ett av hans krav i samband med donationen var, att materialet skulle förvaras på Nordiska museet i ett skåp som även det donerades av Bäckvall. Förmodligen fruktade han, att samlingen skulle splittras. Att göra papperskopior av materialet är också svårt, då banden håller folioformat, så det som återstår är alltså mikrofilmning av böckerna.

Detta har av och till diskuterats i kretsar av hembygdsintresserade. För några år sedan var frågan även uppe i Torsby kommuns kulturnämnd, och den har nu åter aktualiserats av nämndens ordförande Lennart Olsson, Sysslebäck.

Eftersom en kommunal nämnd inte har rätt att få bidrag av fondmedlen, har ärendet förts vidare till Dalby hembygdsförening, som lämnat in en ansökan om 25.000: - i bidrag från Alfred Anderssons fond. Dessa medel har nu ställts till förfogande.

Denna summa skall enligt en tidigare gjord beräkning täcka kostnaderna för mikrofilmningen. Så nu är det bara för hembygdsvännerna att vänta.

"OUTTRÖTTLIG FORSKARIVER"

Lars Bäckvall levde mellan åren 1858 och 1935. Han beskrevs i Nordiska museets årsskrift 1936 som "en man med brinnande hembygdskärlek och outtröttlig forskariver", och alla som något har studerat vad han har åstadkommit förstår, hur väl detta stämmer.


Bildtext:
Arkitekten Lars Bäckvall (1858-1935)

Han växte upp under knappa förhållanden i Transtrand i Dalby socken, men lyckades genom att arbeta jämsides med studierna utbilda sig till arkitekt. Som sådan verkade han i framförallt Stockholm, men han bodde också en tid i Chicago, och även där försörjde han sig som arkitekt.

Han tycks ha nått vissa framgångar i sitt yrke, men så småningom tog hans stora hembygdsintresse över allt mer. Han avvecklade tydligen successivt all annan verksamhet för att kunna ägna sig åt hembygdsforskning rörande norra Värmland. Han måste ha arbetat i ett frenetiskt tempo, och ägnade flera år på slutet av sin levnad åt att skriva av dom- och kyrkoböcker, klippa notiser, göra släktutredningar, brevväxla med folk, som kunde ha kunskap inom hans forskningsfält, och han gjorde en del resor och strövtåg i norra Värmland, där han intervjuade äldre människor.

För att få det hela att gå ihop ekonomiskt blev han tvungen att sälja ut sitt förnämliga bibliotek, och detta grep honom hårt. Ändå blev det mycket knappt om pengar.

Mycket av hans verk är rena avskrifter - av ofta mycket svårlästa handskrifter, men en del material sammanställde han till tidningsartiklar, som han publicerade i NWT. Dessa artiklar samlade Ingvar Larsson ihop till en bok, som utgavs när Dalby hembygdsförening fyllde 50 år 1978.

HANDSKRIVET

Ingvar skriver i sitt förord, om vilken verkan det första mötet med Bäckvalls skrifter på Nordiska museet hade på honom: "Den närmare bekantskapen verkade nästan chockerande. Där stod de tjocka banden i stort folioformat på tre hyllor, sammanlagt nära tre hyllmeter, och vartenda blad skrivet med prydlig handstil. Här fanns en outtömlig källa för mer än ett helt livs studium av övre Klarälvdalens kulturhistoria."

I Ingvar Larssons bok finns också följande förteckning över de olika volymerna i Lars Bäckvalls Elfdalsarkiv:

1.	Ur fogderäkenskaper, jordeböcker, tionde- och  mantalslängder mm.
2.	Ur Elfdals, Fryksdals, Malungs och Lima  domböcker 1603-1731.
3.	Ur Elfdals härads domböcker 1667-1694.
4.	Ur Elfdals härads domböcker 1694-1735.
5.	Ur Elfdals härads domböcker 1694-1725.
6.	Ur Elfdals härads domböcker 1728-1745.
7.	Ur Elfdals härads domböcker 1745-1810;  1814-1850.
8.	Anteckningar från Krigsarkivet mm.
9.	Soldater och militära händelser.
10.	Häradsrätten, ämbets- och tjänstemän;  folkmängd mm.
11.	Kyrkoherdar, kapellaner, adjunkter och  kapellspredikanter.
12.	Ur Dalby sockens kyrkoböcker.
13.	Dalby socken. I. Gällstad-Uggenäs.
14.	Dalby socken. II. Långav-Sysslebäck.
15.	Ur Ny och Ekshärads socknars kyrkoböcker.
16.	Ny socken I. Fastnäs-Kyrkebol.
17.	Ny socken. II. Stöllet-Månäs.
18.	Ny och Nyskoga finnbygd.
19.	Södra Finnskoga och Dalby finnbygd.
20.	Norra Finnskoga. Sägner.
21.	Finnarna i Värmlands Övre Elvdal.
22.	Allmogens enskilda besvär. Riksdagar.
23.	Religiösa rörelser, nykterhetsrörelse, fattiga,  brott och straff.
24.	Kyrkor och skolor i Värmlands Övre Elvdal.
25.	Tionde och skatter.
26.	Vattendrag och vattenverk.
27.	Myrjärn och järnverk.
28.	Landshövdingars skrivelser. Timmer- och annan  handel. Tullärenden.
29.	Åkerbruk, boskapsskötsel, sätrar.
30.	Vägar, landets läge, berg och gränser.
31.	Jakt och fiske.
32.	Dalbymål.
33.	Pantningslängder. Nödtider, nödbröd mm.
34.	Ur Dalby, Ny och Norra Finnskoga socknars  kyrkoböcker. Anteckningar 1757-1813.
35.	Byggnader. Hantverk. Kläder.
36.	Folket. Fornnordiskt. Kyrkligt. Högtider. Bröllop.
37.	Skrock. Sägner. Visor.
38.	Finnarne. Div. ant:ar.
39.	Minnesanteckningar. Stockholms  muraryrkesskola.
40.	Kullhåkasläkter.
41.	Edgreniana.
42-  45.	Reseanteckningar I-V.
46.	Tidningsuppsatser av L. Bäckvall 1921-35.
47-  52.	Tidningsurklipp. I-VI.
53.	Lappkatalog över litteratur.
54.	Växter. Djur.
55.	Div.anteckn. Kyrkligt. Kördon. Ord.  Topografiskt.
56.	Dalby-album. Av L. Bäckvalls dotter Sigrid B.  1921.
57.	Div. kartor.
58.	Genealogica A-Ö.
59.	Lars Bäckvall. Kalkeringar av byggnader och  detaljer, 1889-90.

Torleif Styffe