Posten i Höljes lever fortfarande
- men på nåder!

Bildtext:
I Sten Bengtssons fastighet i Höljes har poststationen varit inhyst i åtskilliga år. Den fanns där redan när han blev föreståndare 1947.

När posten en period hyrde lokal hos skogsförvaltaren på Pålstorp, råkade man ut för vräkning utan föregående uppsägning, berättar Sten Bengtsson. När föreståndaren kom dit en morgon var möblerna utslängda.

Höljes poststation har fått en nådatid. Fr o m maj månad skulle öppethållandet ha dragits ner från fyra timmar till en timme om dagen. Beslutet har överklagats av ortsborna, och posten fortsätter att ha öppet som förut. Tills vidare. Hur länge vet ingen. Postfolk vi har talat med har gissat på allt från någon månad till över ett år, d v s om nu inte protesten hjälper.

- Usel postservice, säger folk vi talat med i Höljes.

- Beslutet innebär en förbättring för Höljesborna, säger förslagsansvarige Barbro Langemalm, vik.chef på organisationsavdelningen i distriktet.

- Vansinnigt, säger nyligen pensionerade lokalpostmästaren i Höljes, Sten Bengtsson. Jag har gjort allt för att stoppa det här, men nu orkar jag inte mer. Jag har känt till att postverket har haft planer på omändringar, men något som det här hade jag aldrig kunnat tänka mig.

Förutom inskränkningen av öppethållande innebär beslutet bl a att samtliga hushåll får lantbrevbäring med värdeförmedling. Häri skulle alltså förbättringen ligga, enligt Barbro Langemalm. Ingen behöver gå till poststationen och tömma sin box.

Sten Bengtsson och andra Höljesbor som hörts menar däremot, att en väl fungerande poststation med hyggliga öppettider är värdefullare för en glesbygd som denna.

- Så vitt jag vet, är det ingen som har bett om att få lantbrevbäring, säger Sten Bengtsson, som ända sedan 1947 varit Höljespostens föreståndare och som sett hur postens verksamhet utvecklats och förbättrats genom åren.

- Det är bittert att konstatera, att det är på väg tillbaka till det gamla, menar han och fruktar att lösväskornas tid snart är tillbaka i bygden.

Det är naturligtvis ekonomiska aspekter i bakgrunden till omorganisationen, men Bengtsson menar att vinsten med den nya organisationen blir så oändligt liten jämfört med alla nackdelar den innebär.

- Man kan tycka, att Postverket som går med god vinst, skulle kunna vara mer generöst.

Han säger vidare, att nedskärningarna skulle ha kommit tidigare, om inte Postverket tvingats invänta hans pensionsålder. Detta bekräftas av Barbro Langemalm, som medger att det även någon gång varit uppe till diskussion, att posten i Höljes helt skulle tas bort.

- Men vi har inga planer på någon nedläggning, försäkrar hon. Det skulle inte vara ekonomiskt motiverat med utkörning från Sysslebäck till de avlägset liggande byarna. Och vi är inte ute efter att se Höljes som en samling hus utan något centrum. En nackdel är att en kassatjänst försvinner, men i gengäld behöver inte lantbrevbärarna få minskad arbetstid, vilket annars hade blivit fallet, säger Langemalm.

SAMMA LOKAL

Posten kommer även fortsättningsvis att vara inhyst i Sten Bengtssons fastighet, eftersom kontraktet löper på två år. Öppettiden (om ändringen träder i kraft) blir en timme mellan kl. fyra och fem på eftermiddagen, så den som i framtiden skall göra postbesök i Höljes får planera sin tid väl. För visst kan det bli nödvändigt med postbesök trots lantbrevbäringen: om man ska skicka pengar till utlandet, måste man till poststationen: man kan behöva gå dit och hämta paket, om man varit borta när brevbäraren kom; och alla småföretagare som finns i området kan ibland behöva göra större penninguttag; turisterna som börjar strömma in i finnskogarna, kan ha behov av ett postkontor, som är öppet.

- En timmes öppethållande om dagen är på tok för litet, menar finnskogingarna.

Poststationen i Höljes är en av de äldsta i övre Klarälvdalen, och förhoppningsvis skall den få bli ännu mycket äldre. Den öppnades den l maj 1874, tre år efter postbonde- och posthemmansystemets avskaffande. I det område, som senare skulle bli Finnskoga-Dalby, fanns då poststationer bara i Wingäng/Ransby och Bograngen.

Den första föreståndaren var handlanden A. G. Andersson, som redan två år tidigare åtog sig att sköta postens handhavande i Höljes. Det var i samband med att poststationen i Wingäng flyttades till Ransby 1872, som en linje med en tur i veckan öppnades till Norra Finnskoga.

När Höljes poststation var bara ett halvt år gammal, på hösten 1874, fick den en ny föreståndare. Det var gästgivaren Lars Håkansson i Båtstad, som tog över. I och med att poststationen flyttades från byn Höljes ändrades också dess namn till Finnskoga, och det namnet hängde med till 1893, då Höljes åter fick poststationen. För att vara garderad mot nya flyttningar gav man stationen namnet Finnskoga Höljes, och det fick den heta till 1939, då den fick tillbaka det ursprungliga namnet Höljes. 1882 infördes två turer i veckan efter en framställning av riksdagsman Bengt Bengtsson i Gunneby. År 1897 hade linjen fyra veckoturer.

I samband med att postföring med bil infördes från Råda till Sysslebäck 1915, fick Höljes sex postturer i veckan. Posten till Norra Finnskoga fraktades dock med häst och åkdon ända till 1923. Då hade även Klaråsen poststation, sedan 1916, med tre turer i veckan till Höljes. När bilanvändningen blev mer allmän, fick Klaråsen fyra turer.

Som ett kuriosum kan nämnas, att även Långflon har haft poststation, men bara ett år, nämligen 1903.

De omkringliggande byarna har annars betjänats av postombud eller lantbrevbäring och lösväskbefordran från Höljes och Klaråsens poststationer. Enligt klippboken "Råda poststation 1855-1954", som sammanställts av f postmästare Svensson i Råda, har Höljes poststation genom åren haft följande föreståndare:

1. A.G. Andersson  2. Lars Håkansson, Båtstad  3. Olof Andersson, hemm.äg. Båtstad  4. Ingegerd Andersson, änka till ovanst.

1874  1874-1875  1875-1878  1878-1893

När hon frånträdde befattningen var hon enligt egen  uppgift så medellös, att hon inte kunde redovisa  49.80 kr. Hon bad om, att få summan efterskänkt  och skrev och protesterade mot, att hon fråntogs  befattningen, som hon menade sig kunna har kvar  och sköta med dotterns hjälp.

5. L. G. Setterlund, folkskoll.  6. Johan Eklund, kapellpredikant

1893-1894  1894-1895

Redan efter två månaders tjänst begärde Eklund  höjning av arvodet. Han klagade också över  poststationens öppettider. Av hans skrivelse framgår,  att platsen hade "3-ne handlande".

7. L. G. Setterlund  8. Karin Jonsson, fröken  9. A. W. Nilsson, gifte sig med ovanst.     10. Hilda Karlotsson

1895-1898  1899-1904  1904-1909  1909-1947

Enligt efterträdaren, hennes systerson, hade Hilda  Karlotsson under de tio första åren en månadslön på  10 kr. För den ersättningen skulle hon dessutom  hålla lokal och skrivmaterial. Hon har berättat, att  posten kunde komma när som helst på dygnet den  första tiden, ibland mitt i natten.

11. Sten Bengtsson

1947-1983

Torleif Styffe