Hembygdsföreningarna i
SÖDRA FINNSKOGA

FOLKRÖRELSER i Finnskoga-Dalby, 20.

Bildtext
Karl Hansson, Bograngen, är ordförande i Södra Finnskoga norra hembygdsförening. Här står han vid huvudbyggnaden på gården Tomta i Skråckarberget.

Södra Finnskoga församling är inte särskilt stor men ändå stor nog att rymma två hembygdsföreningar, en södra och en norra. Uppgiften för dessa föreningar är förstås att ta vara på det finska kulturarvet, som nästan helt har försvunnit. Alla byar i församlingen stammar från finnarnas bosättningar på 1600-talet, men av det utpräglat finska skulle inte mycket ha varit kvar, om inte dessa och andra hembygdsföreningar gjort en insats.

S. Finnskoga norra hembygdsförening

är den äldsta av de två och har de största samlingarna. Hembygdsgården heter Tomta och finns i Skråckarberget.

Föreningen bildades i Bjurberget, där det första sammanträdet hölls den 21 januari 1939. Den första ordföranden hette William Vallström, och från början var det meningen, att föreningen skulle ha sitt säte i Kindsjön. Uppdämningsplaner och ett världskrig satte emellertid stopp för detta.

Under hela kriget låg verksamheten nere, och nästa protokoll skrevs inte förrän 1948, då verksamheten kom i gång på allvar. Alla utom en var dock kvar från den första styrelsen, och samtliga var från Bjurberget.

Man fick en rökstuga, rev den och körde den till Bjurberget. Där skulle den sättas upp, men av detta blev inget, utan den fick ligga och ruttna.

Nästa rökstuga man fick togs bättre om hand. Den uppfördes på gården Tomta i Skråckarberget, en gård som föreningen fått som donation av fru Matsson i Djäkneliden och Finnskoga-Dalby kommun. Bättre hembygdsgård kunde föreningen knappast ha fått. Förutom att den har ett högt och vackert läge, var det den bäst bevarade av de gamla finngårdarna. Den var faktiskt också bebodd till omkring år 1950.

Stor finngård

Tomta var en stor finngård, och 1844 fanns där 14 byggnader. Av dessa finns i dag mangårdsbyggnad, loftbod, stall-loge, vedbod och stenkällare, samt stabbur och loge, båda från 1700-talet. Vedboden har från början varit bastu.

Rökstugan, som blev ditflyttad från Lekvattnet, har ungefär samma mått och läge som den ursprungliga.

En smedja flyttades dit från Nergården i Skråckarberget, och Mölnbacka-Trysil skänkte en timmerkoja från Ljusnedalen.

Karl Hansson, hembygdsföreningens nuvarande ordförande, berättar att medlemsantalet i dag ligger runt 75. Han betonar särskilt, vad Halvard Halvardsson betytt för föreningen.

- Han har lagt ner mycket arbete i hembygdsföreningen, och det var han som genomdrev, att en minnessten skulle resas vid Letafors bruk. Hans fru Anna var f ö föreningens ordförande under flera år.

Karl Hansson berättar vidare, att man varje år har midsommarfirande på Tomta, och att gården är öppen för allmänheten 6-7 söndagar varje sommar, då man även har servering. På begäran anordnar man också gruppvisningar på annan tid.

S. Finnskoga södra hembygdsförening

är av något senare datum. Den bildades den 12 maj 1958, och föreningens huvuduppgift är att förvalta och vårda den bekanta rökstugan i Rikenberget. Denna ägdes tidigare av AB Edsvalla Bruk, som skänkte bort den på villkor att ett förvaltande organ bildades.

Rökstugan, som byggdes år 1852, fungerade som permanent bostad ända fram till 1925. Förutom den rymliga rökstugan med stenugn inrymmer byggnaden även en s k svenskstuga, ett rum där det finns vanlig öppen spis och järnspis.

Gamla redskap och husgeråd har samlats in av föreningen, som också anordnat en del fester i rökstugan.

Bildtext:
Den bekanta rökstugan i Rikenberget var bebodd ända till 1925.

Torleif Styffe