Nykterhetsrörelsen

FOLKRÖRELSER i Finnskoga-Dalby, 6.

Bildtext:
Den här tavlan bevisar 4364 Fjällblommans i Bjurberget tillhörighet till IOGT. Det är Signe Englund i Röjden, som har funnit fram den, och några gamla i hennes släkt finns
antecknade på tavlan.

DEL I

När man jämför antalet nykterhetsloger förr och nu i Finnskoga-Dalby, och när man ser ordenshusen förfalla, börjar man undra, om det verkligen är så illa ställt med nykterheten i norra Värmland. Förr fanns godtemplarloger i snart sagt varje by - i dag finns två i hela området. Det är logen Svea i Bjurberget, som frodas och växer och det är Vårblomman i Sysslebäck, som mest lever kvar på papperet.

Man får förmoda, att minskningen inte bara hänger ihop med nykterheten. Förr var logerna samlingsplatser, dit många gick för att ha någonstans att gå, och alla som kom på festerna var inte alldeles spiknyktra. I dag finns också ett större utbud av aktiviteter, vilket är ett skäl till kräftgången. Många människor har också flyttat ut från bygden, och framförallt tycks de så kallade eldsjälarna ha försvunnit.

SVEA

Att logen Svea har levt vidare, kan säkert tillskrivas sådana eldsjälar. Stig Arnesson har sedan 1943 varit en drivande kraft, och har i stort sett under alla dessa år suttit i styrelsen. Ungdomsföreningen med ett 25-tal medlemmar var faktiskt den loge, som ökade mest i Värmland i fjol. Dess ledare heter Lars-Erik Johansson.

Det var 1907 som logen Svea bildades, och det var i Kindsjön. Där byggde medlemmarna själva ett ordenshus så småningom. Det stod klart 1928 och övertogs av Konsum 1944. Verksamheten flyttade över till Bjurberget, där de flesta medlemmarna fanns, och där byggdes ett ordenshus 1953. Det är ännu i bruk.

I mitten av 50-talet, före den stora utflyttningen, hade logen 70 medlemmar mot 12 i dag.

VÅRBLOMMAN

Den andra kvarvarande logen i Finnskoga-Dalby, 1865 Vårblomman i Sysslebäck, har 13 medlemmar men ingen verksamhet. Ordenshuset, som nu är sålt, invigdes 1934. Det var tidigare en skyttepaviljong, där logen var inhyst. Ännu längre tillbaka höll man till i en skyttepaviljong på Hedgärdet.

Fritiof Olsson, som varit medlem sedan 1924, menar att logens tillbakagång beror på, att ungdomen lämnat bygden. Vårblomman bildades troligen 1892 och inregistrerades 1893. Det var 13 år efter det att den första godtemplarlogen  i  Sverige bildats.

BRANÄSLOGEN

med nummer 1817 bildades den 24 november 1892, och det första mötet hölls i skolan. Från den första nyårsfesten finns en dikt bevarad av dalbyskalden och nykterhetsivraren Jacob Karlstam:

Ett lyckosamt och trefligt år
Jag eder alla önska får
Och att vi må få glädjas åt
Det logen "Branäs" går framåt
O, måtte äfven samma rön
"Vårblomman" få i Ofvansjön
"Hvita baneret" äfvenså
Ja framåt skall det säkert gå.

Branäs ordenshus blev det första i bygden (logerna höll mest till i skolhusen) och på söderväggen stod målat: "Världen är vårt fält". Idag står det förfallet, som en symbol över nykterheten av idag (?) Ordenshuset uppfördes 1902 och invigdes ett par år senare.

VITA BANERET

som Karlstam nämner i sin dikt var loge 1815 i Backa, även den från 1892. Den startade i Likenäs och var 1894-95 den största logen i Dalby. Sammanträden hölls i Jöns Håkanssons bostad i Transtrand, men 1910 byggdes ett ordenshus i Backa, dit verksamheten förlades.

LOGEN 4417 JÄRPLIDEN

hade verksamhet som i stort sett sammanföll med åren för första världskriget. Där drevs framför allt en omfattande biblioteksverksamhet (400 volymer), som fortsatte även sedan logen upphört. Mötena hölls i skolhuset.

4346 FJÄLLBLOMMAN

höll sina möten i Röjdens skolhus, och hade ungefär samma verksamhetsår som logen i Järpliden. En annan loge fanns i Röjden, nr 4245, och en notis i Såningsmannen från april 1917 berättar att "arbetet ligger nere".

I NORRA FINNSKOGA

har flera nykterhetsloger funnits. Mötena hölls i skolhusen. Den äldsta logen där var 3603 Hemmets Värn från 1906, vilken levde till 1960-talet. Två medlemmar finns antecknade för år 1963.

4358 Finnskogens hopp höll till i Kärrbackstrand och drevs, liksom ungdomslogen, av lärarinnan Betty Karlsson.

Torleif Styffe

 
Del II

FOLKRÖRELSER i Finnskoga-Dalby, 7.

Nykterhetsrörelser i Finnskoga-Dalby

IOGT grundloger

inreg.år

1815 Vita Baneret, Backa  1817 Branäs, bildad 1892  1865 Vårblomman, Sysslebäck (-92)  4316 Frihet, Likenäs          gick in i Branäslogen  4999 Vårblomman (1932)  4452 Bifrost, Brattmon (1913)  5122 Bifrost, Brattmon (1935)  4564 Bergsblomman.Aspb. (1916)  4717 Facklan, Klaråsen (1922)  3603 Hemmets Värn, Höljes  4358 Finnskogens hopp, Stranna (1910)  4364 Fjällblomman, Bjurberget (-12)  4245 Röjden  4417 Järpliden (1913)  3830 Svea, Bjurberget (1907)

1892-?  1893-1967  1893-  1912-1919    1933-1960  1914-1917  1936-1937  1917-1930  1923-1926  1906-1967  1913-1960  1913-1916  1914-1918  1908-

IOGT ungdomloger

1469 Ungt Mod, Långav-Likenäs            1208 Hoppets Förbund, Höljes  1220 Vårvind, Bograngen  1074 Hoppets Här, Sysslebäck  1528 Snöflingan, Sysslebäck  1975 Vårsol, Brattmon  1631 Aspbergets Stjärna

runt 1914  1912-1918?  1912-1930?  1912-1951?  1928-1951?   runt 1928   runt 1916

SGU

604 Sysslebäck

1948-1954

NOV

1387 Dalby Framtid

1930-1932?

Blåbandsföreningar

Dalby 1:a Blåbandsförening                   Dalby 2:a Blåbandsförening  1412 Långaf  Ovansjö Blåbandsförening

1893-1909  1897-1926?  1905-1912                ?

Uppgifterna ovan är huvudsakligen hämtade ur Folkrörelsernas arkivs register. Frågetecknen gäller slutåren.

Även om IOGT-logerna kom ganska tidigt till Dalby, förekom även tidigare ett omfattande nykterhetsarbete. Enligt Lars Bäckvall fanns en Blåbandsförening 1890, men redan 1847 bildades en nykterhetsförening i Dalby med T.O. Odhner, insp. på Västby, som ordförande.

Läraren Emil Ekblom startade på 1860-talet en nykterhetsförening för skolbarn vid Transtrands skola. De fick avge ett löfte, att inte dricka starka drycker före myndighetsdagen.

Även ännu längre tillbaka fanns en sorts nykterhetsförening i Dalby. Den 10 juni 1838 tillkännagavs på en sockenstämma i Dalby, att Värml. föreningen för befordrande av nykterhet och goda hemseder stiftats i Karlstad. Vid detta möte stiftades Dalby filialsällskap till denna förening.

IOGT:s VERKSAMHET

Förutom rent nykterhetspolitiska strävanden gjorde logerna betydelsefulla kulturella insatser. Biblioteksverksamheten var omfattande, man fostrade i föreningsteknik och man inbjöd gästföreläsare. Vita baneret anordnade runt 1930 t.o.m. en enveckas folkhögskolekurs i samarbete med andra loger.

För att hålla mötena i gång satte man upp diskussionsfrågor. I ett protokoll från ett möte med 4717 Facklan i Klaråsen 1923 kan man läsa, att diskussionen gällde: "Vilken av de tre synderna Dryckenskap, Tobak och Kortspel är mest skadliga?" (Man enades om, att spriten var den största faran).

Logen 4564 Bergsblomman i n Aspberget diskuterade vid ett möte 1916 frågan: "Varför bör kvinnan vara godtemplare?"

Festverksamheten gjorde logerna populära även utanför de nykterhetssträvande kretsarna. Man bedrev även ungdomsverksamhet, och många loger hade idrott på programmet.

Otto Carlsson i Kärrbackstrand, som blev logemedlem redan på 1910-talet, berättar att det ofta anordnades utflykter. Bl.a. var kälkutflykter på vintern populära.

Hur det ska gå för logerna i framtiden, är inte lätt att sia om, men medlemsförteckningarna visar, att det hela varit toppar och dalar. Även om den nuvarande dalen tycks särskilt djup.

Logen Branäs, som var ganska livaktig runt 1960, var nästan utdöd en tidigare period. I ett brev till denna loge från 1936 skrivs: "Det gläder mig oerhört att höra, att logen Branäs återigen börjat på att arbeta".

Torleif Styffe