Rim och ramsor från Dalby

Jakob Karlstam arbetade i yngre år som målare i Stockholm och Sundsvall.
På 1890- talet vistades han några år i Amerika men återvände snart till hembygden och utövade där sitt yrke, tills han på äldre dagar drabbades av blindhet.
Han var ivrigt verksam inom godtemplarrörelsen, och som uppläsare av sina dikter rönte han uppskattning i vida kretsar. Hans första framträdande som uppläsare ägde rum under hans stockholmsvistelse, då han på Ladugårdsgärde vid en förstamajdemonstration föredrog en egen, tyvärr förkommen kampdikt.
För hembygden hyste Karlstam ett levande intresse, vilket bland annat hans ”Bygdekrönika vid Dalby hembygdsförenings första fest den 15 september 1929” vittnar om. I den får man en sakrik beskrivning av hur ett burget dalbyhem för hundra år sedan kunde te sig och en levande bild av dalbyfolkets ”liv i helg och söcken”.
En ideell, ljus livssyn präglar hans alster, där en mild, överseende humor ofta lyser fram. Bäst kommer hans versifikatoriska och rytmiska talang till synes i hans dikter på bygdemål, exempelvis E’ litta vis frå attanhunner å åttiett.
Från trycket har utkommit Allvarsord och raljeri (1904), Toner från Klarälvsdalen (1927), Bygdekrönika
(1929) och Slagskugger och ljuspunkter (1933).