Wilhelm Edgren (1809-1895)
Löjtnant Edgren på Vingäng var en av Klarälvdalens mest kända profiler under senare delen av 1800-talet, dels genom de skrifter han gav ut, dels genom hans brinnande intresse för att utveckla förhållan dena i norra Värmland.
Han kom till Vingäng 1848 och bodde kvar återstoden av sitt liv i den bygd som han verkligen älskade och som han kallade Liljekonvaljernas land.
Edgren föddes i Jösse härad, blev student i Uppsala och trädde in på den militära banan. 1833 erhöll han avsked som löjtnant, en titel som följde honom genom åren. Som flottningschef för Klarälvens övre distrikt kom han till Vingäng (via Lysvik och Ekshärad). Med sin fru Anna Sofia Elfvendahl från Ekshärad fick han fem barn.
Från Vingäng arbetade Edgren ivrigt för att förbättra kommunikationerna med omvärlden: han var en ivrig förespråkare för järnväg till Nordvärmland, han bildade redan 1862 ett bolag som drev ångbåten Klara, och han var pådrivande när det gällde landsvägarnas utbyggnad. Edgren bidrog också verksamt till en delning av det stora Öfre Elfdals pastorat, han var ordförande i Dalby kommunalstämma, han var medlem av Svenska Jägarförbundet styrelse, han organiserade jakter och han bildade Dalby skarpskyttesällskap.
Han skrev mängder av artiklar, och han gav ut skriften "Ditt och datt" (1881) och "Skildringar från Klarans stränder i norra Wermland" (1884). Hans energi tycktes outsinlig - han var även en uppskattad sällskapsmänniska och historieberättare - men till slut tröt krafterna och han somnade lugnt och stilla in i sin länstol hemma på Vingäng den 21 september 1895. Några dagar före hans död hörde en av löjtnantens döttrar utanför hans dörr, hur han bad "Gud som haver barnen kär" och "God och glad skall människan vara, när hon går att möta döden".
Han vilar på Dalby kyrkogård. |