EDVARD WIDING. 1907 – 1921. 

F. i Tistedalen, Berg, Norge, 1848 24/4, son till smeden Anders W. och Stina Jansdotter. Efter studier i Karlstad stud. i Uppsala 1873 19/9, i Lund 1874 28/9, teor. teol. ex. 1876 30/5, prakt. teol. ex. 1877 31/5, prv s. å. 17/6, kallad till past-adj i Ekshärad, v. past. i Dalby 1878 20/3, brukspred. vid Rockesholm s. å. 15/6, tilltr. genast, kapellpred. i Degerfors och Karlsdal 1882 26/7, tilltr. s. å. 1/9, sockenadj. i Karlskoga 1885 21/1, tilltr. 1887, 1:ste km i Sunne 1895 14/12, tilltr. 1896 1/1, kh i D. 1906 12/5, tilltr. 1907. Död på Mössebergs sanatorium 1921 3/7.

Edvard Widing

E. W:s fader, som vid sonens födelse hade plats i Norge, blev sedermera anställd som gårdssmed hos prosten Wikland i By, och där blev E. W. kamrat med dennes samt km J. P. Pihlgrens söner, varigenom han fördes in på studiebanan. Det började med att han fick göra dessa sällskap i en privatskola i Säffle. "Widing var en from, ödmjuk, uppriktig och rättrådig man, som stilla vandrade sin väg och förde en allvarlig vandel. Han hörde ej till de moderna teologerna . . . Han kom med ett gott vittnesbörd i Fosterlandsstiftelsens ande och med den bildade lekmannens framställningssätt, och gärna efterkom han ämbetsbröders begäran om predikohjälp även i deras kyrkor. Därtill fick han ju ej så sällan anledning genom sin nära anslutning till Värmlands Evangeliskt lutherska kretsförening, i vilken han var vice ordförande åren 1890–1892. För de lidande och betryckta hade han ett varmt, kännande hjärta, varför han ock gärna deltog i fattigvårdsarbetet och sysselsatte sig med fattigvårdsfrågor.

 . . . Widing var en mycket god andrabas och var som sådan med i stiftets prästkör, då han genom sin stilla humor och många små muntra infall spred glädje bland sångarbröderna". (C.V. Bromander i Minnesord vid prästmötet.) Det berättas, att han var mycket anlitad som konfirmationslärare, i det att ungdom från andra orter var inackorderad hos honom för att erhålla nattvardsundervisning. Från fadern hade han ärvt lust till och skicklighet i handaslöjder. Han brukade säga, att om han inte fått bli präst, skulle han blivit snickare. Tidigt skaffade han sig cykel och sägs ha varit den förste präst i stiftet, som begagnat sig av detta fortskaffningsmedel, vilket på den tiden icke ansågs förenligt med den prästerliga värdigheten.

G. 1884 16/9 m. Anna Olivia Pihlgren, f. i By 1856 18/10, död i Skattkärr, Ö. Fågelvik, 1931 17/9, dotter till sederm. prosten Johan Peter P. och Maria Eleonora Lindegren, Adoptivson: Klas, f. i Masthuggs förs., Göteborg 1885 17/3, kapten vid Värmlands reg:te, död i Boden 1928 4/8.

Tryckta skrifter: En fråga i fattigvården. Föredrag Karlstad 1882, 22 s. – Hemmens samverkan med skolan. Föredrag. Karlstad 1901. – Haqvin Bergenhem en kulturbärare från 1700-talet i Norra Värmland. (I KSJ 1912, s. 12–31.)