CARL LUDVIG GRUND. 1878–1891.

F. i Kroken, Ör, 1830 2/10, son till sederm. prosten Gustaf Eberhard G. och Anna Catharina Andersson. Stud. i Uppsala 1852 1/6, teor. teol. ex. 1854 16/9, prakt. teol. ex. s. å. 12/12, prv 1855 3/5, past.-adj i Ör s. d., v. past. i Färgelanda s. å. 20/6, past.-adj därst. s. å. 8/8, dito i Bolstad s. å. 21/11, dito i Färgelanda 1856 6/2, v. km i Vitsand s. å. 2/4, dito i Högsäter s. å. 10/4, v. past. i Färgelanda s. å. 30/8, past.-adj därst. s. å. 24/9, v. past. därst. 1857 22/4, v. km i Nössemark s. å. 7/10, past.-adj i Färgelanda 1858 27/1, v. past. därst. s. å. 2/6, dito i Sillerud s. å. 13/10, past.-adj i Färgelanda s. å. 27/12, v. past. därst. 1859 1/6, v. km därst. 1867 20/3, km därst. 1865 11/1, tilltr. 1868 1/5, pastoralex. 1874 23/4, kh i D. 1875 6/12, tilltr. 1878 1/5. Död i D. 1891 29/4.

Karl Ludvig Grund

C.L.G. var stor och ståtlig till växten, ganska korpulent och hade en väldig stämma samt var glad och skämtsam till lynnet. Emedan han var kommen från en trakt, där schartauanismen var utbredd, hade han förståelse för denna riktning, ehuru han inte själv tillhörde den. Till en början föreföll han dalbyborna en smula despotisk – han var van vid prästens auktoritativa ställning på Södra Dal – men han tog snart seden dit han kommit. De största svårigheterna beredde honom hans privata ekonomi. (Brom. mskr.) Han nödgades träda i konkurs och enl. biskop Rundgren uppgick i denna tillgångarna till 1005 kr. och skulderna till 37.528 kr. (Rundgren, s. 946.) I frikyrkliga kretsar synes han ha haft ett stadgat anseende för ogudaktigt leverne. (E. J. Ekman, Den inre missionens historia II:1, Sthlm 1898, s. 561.)

G. i Torp 1878 4/10 m. Elisabeth Brunsson, f. på Ryk, Ödeborg, 1848 16/3, död i Ålsten, Stockholm, 1931 5/5, dotter till lantbrukaren Johannes B. och Anna Sofia Dinnetz. Barn: Gustaf (Gösta) Johannes, f. i D. 1882 23/2, överläkare vid Flensburgska vårdanstalten i Malmö, död på Allm. sjukhuset därst. 1925 4/10, -Anna Elisabeth Beata, f. i D. 1883 4/10, g. 1911 11/1 m. laboratorn i experimentell fysiologi vid Karolinska institutet i Stockholm, med. d:r Ernst Gustaf Adrian Landegren, f. i Karlskrona 1867 13/2, död i Stockholm 1912 27/1.

Karl L:son Bergkvist skriver om Grund
Det berättas om en präst vid namn Grund som verkade i slutet av 1800-talet. Han var så tjock att han med möda kunde pressa sig igenom vanliga dörröppningar; han måste lirka sig igenom. Då han satt måste han alltid begagna två stolar; en förslog ej att bära upp hans ofantliga stofthydda. Han åt gränslöst mycket: ”tre famnar korv och en skottkärra full med rotmos” sades vara ett ordinärt middagsmål åt honom. Efter döden sprack han. 16. Gm. prästernas övernaturliga makt och förmåga känner man inget. Man hyste dock alltid en viss respekt för prästmannen o ville ogärna stöta sig med honom.