JOHAN PETERSSON. 1844–1875.

F. i Kristinehamn 1804 31/12, son till skomakaren Peter Bolin och Christina Jungqvist. Inskr. i Karlstads skola 1824, stud. i Uppsala 1827 9/10, prv 1828 13/6, kallad till past.-adj i Ed, Dalsland, dito i Stavnäs s.å. 13/12, dito i Ekshärad 1829 14/2, dito i Köla 1830 15/9, dito i Ekshärad 1831 14/4, t. f. kapellpred. i N. och S. Finnskoga 1843 19/7 under 6 veckor, v. past. i Ekshärad 1835 14/1, t. f. domkyrkokm i Karlstad 1838 22/12, till ecklesiastikårets utgång, v. past. i Ekshärad 1839 17/4, km i D. 1844 1/4, tilltr. s. å. 1/5. Död i Sysslebäck, D., 1875 23/5.

Enl. Bromander var J. P. "knubbig, rörlig, gick fort. Hade rikt, grovt, lurvigt, mycket vackert hår, en ovanligt stark och vacker prediko- och mässröst samt ännu i ålderdomen en utmärkt handstil". (Brom. mskr.) Som präst hörde han icke till de framstående. Hans förman, den stränge J. A. Almqvist, ingav 1865 23/10 till DK en diger anklagelseakt mot sin km. Först erinrar han om vad som förekommit vid visitation i Dalby 1862 15/8, varvid visitator, biskop Millén, konstaterat brister i barnens kristendomskunskap, att den ecklesiastika ställningen befanns i förfall och att positiv prästerlig verksamhet saknades samt att biskopen kallat J. P. inför sig och förmanat honom på grund av att han gjort sig skyldig till svordom, råhet i umgänget, dryckenskap och försummelse i tjänsten. Almqvist berättar vidare, att alltsedan han tillträdde D. har den ena sorgliga berättelsen efter den andra cirkulerat, och det har inte varit möjligt att komma till tals med J. P. Dennes renlärighet sattes i fråga, hans religionsundervisning var en blandning av rationalism och åtskilligt annat, han hade förnekat treenighetsläran, "emedan ingen kan begripa den", och sagt, att det inte finns någon himmel eller något helvete utom det människan har inom sitt eget bröst. Med anledning av allt detta yrkar Almqvist på att en vikarie tillsättes för J. P. (DK:s besvärshandlingar, KDA.) Vad Almqvist anför från visitationen i Dalby kan ej verifieras, emedan blott ett utdrag ur visitationsprotokollet finns i DK. I detta återfinnes en passus, där biskopen efter förhör av nattvardsungdomen säger, att "han funnit det kristendomskunskapen här ingalunda vore sådan som han önskade, enär det visade sig, att den hos flertalet av de förhörda var blott en tom minnesläxa".

I sin förklaring över anklagelserna säger J. P., att han aldrig under sin 37-åriga tjänstetid blivit tillrättavisad för fel i tjänsten eller för sitt uppförande. "Att jag är en svag, fattig och syndig människa, erkänner jag i djupaste ödmjukhet". I en senare förklaring säger han, att Almqvist upptagit hörsagor, hämtade från läsarkretsar, vilkas ofördragsamhet och andliga högmod är allmänt kända, och att beskyllningarna för irrläror härstamma från läsarna, som tolka religionens sanningar efter bokstaven. Så långt J. P. Denne betraktades enl. E. J. Ekman i läsarkretsar som ett avskräckande exempel på en oomvänd präst. (E.J. Ekman, Den inre missionens historia II:l. Sthlm 1898, s. 560.)

G. i Ekshärad 1834 26/12 m, Christina Lovisa Elfvendahl, f. i N. Råda 1804 21/12, död i Slättne, D., 1892 1/4, dotter till kh i Ekshärad, prosten Pehr E. och Ester Robsahm. Barn: Per Magnus Johan Vilhelm (antog namnet Elfvendahl), f. i Ekshärad 1835 8/11, brukstjänsteman, slutligen lantbrukare i Backen, Ödskölt, död därst. 1915 21/4. – Ester Christina Adelaid, f. 1838 11/6, död i Stockholm 1917, g. 1863 m. brukstjänstemannen på Vägsjöfors, Vitsand, Anders Holmstrand, f. 1816 17/3, död i Stockholm 1897 12/4.