Källa: Schröder, Gustaf, Ur: Mina jaktkamrater, 1905.

Gustaf Schröder om C. J. Borgman

Ur: Mina jaktkamrater

- - -

En annan "utböling", som sådana personer kallas i Värmland, som icke äro infödda, var göteborgaren Carl Johan Borgman. Liksom de flesta av dalbyjägarna gick Borgman, ehuru han ägde ett koppel bra hundar, mycket sällan ensam åt skogen, men stötte någon på honom, eller var det fråga om storjakt, som sällskapsjakterna ofta benämndes, så var han med. God kamrat i det dagliga livet, glad, stundom uppsluppen och ofta kvick, var han en jaktkamrat som man längtade efter. Något särdeles intresse för jakten visade han dock ej, ej heller flög han som Norring omkring i skogen, utan träffades han jämte löjtnanten och Herlenius ungefär där dessa tre voro, då hundarna fingo upp. Kom så haren till dem, så var det bra. Blev den skjuten av någon annan av jägarna, var det också bra.

- - -


 Källa: Schröder, Gustaf, Ur: Mina jaktkamrater, 1905.