Källa: Värmländsk kultur nr 5 1992


Hembränningsapparaten i rävgrytet



"Bennässtugan" med "Gom-Per-Mari" (Maria Danielsson, Gomberget) och korna.
Foto: omkring 1930 med billig lådkamera.



Många är historierna om den siste "trollgubben" i Norra Finnskoga, Ben-Halvar, Ben-Habben, Ben-Havven, som hela livet bodde på Bennäset - långt borta i vilda skogen. Tack vare sin bekantskap med skogsråa uträttade han underverk i sin bygd. Här berättar Otto Engström, Höljes, som i unga år bodde nära granne - nån halvmil bort - från Bennäsfolket, hur han hört om hembränningsapparaten.


Det är omkring 1920 och skogsavverkning inte långt från Bennäset. Timret körs med häst och släde till ett s k avlägg vid Havån. En vintermorgon kommer Ben-Halvar, Habben till brodern Jon och berättar "det kommer att hända något märkvärdigt för jag hade en så konstig dröm i natt".

Medan gubbarna satt och diskuterade drömmen hördes hundskall och de förstod på en gång att det var ett "rävlos". Drevet drog förbi Bennäset och bort till den plats där rävgrytet låg och där de gömt sin förbjudna hembränningsapparat. (I slutet av 1800-talet hade det nämligen kommit ett regeringspåbud att alla hembränningsapparater skulle beslagtas. Hembränningen var därmed olaglig. Denna order struntade Bennäs-gubbarna högaktningsfullt i. De gömde i stället apparaten tillfälligt i ett rävgryt. Bara några hundra meter från Bennäset.)

Habben misstänker genast att det är något sattyg på gång - med tanke på drömmen. Han tar sin bror Jon med och de går till grytet. Mycket riktigt räven har gått in i grytet. Jägarna, ett par unga pojkar, hade hittat brännvinsapparaten och tagit den med sig. Habben och Jon spårar jägarna till Havån men tappar där spåret.

- Vi går hem nu för i morgon skall vår apparat vara tillbaka i grytet, säger Habben.

När de unga jägarna kommer hem till Båtstadberg med apparaten blir föräldrarna dödsförskräckta för de vet att det är Habbens och att han kan trolla. Det kunde gå illa för pojkarna - sådant kunde nog hända om man kom i onåd hos trollgubbar.

Pojkarna befalldes att omedelbart bära tillbaka brännvinsapparaten och lägga den på sin plats i rävgrytet.

Nästa dag när Habben och Jon kom till grytet låg också brännvinsapparaten på sin rätta plats. Det visste Habben - för honom var det naturligt.

Hembränningsapparaten finns idag på Norra Finnskoga hembygdsgård, Malestugan i Båtstad.








OTTO ENGSTRÖM



Källa: Värmländsk kultur nr 5 1992