Källa: Finnbygden 3-1973

Finnbygden

- - -

SIGURD BOGRANG:

RICHARD BROBERG FILOSOFIE DOKTOR

Förste arkivarien, filosofie licentiaten Richard Broberg vid Dialekt- och Folkminnesarkivet i Uppsala, blev den 5 juni 1973 promoverad till hedersdoktor vid Uppsala universitet.

I motiveringen till Humanistiska Fakulteten vid Uppsala universitet, att till filosofie doktor honoris causa föreslå Richard Broberg, heter det bl. a.

(Stora delar utdrag):

Broberg är född den 5 december 1910 i Östmarks socken i norra Värmland av värmlands-finska föräldrar. Han avlade studentexamen i Karlstad 1931 och inskrevs samma år vid Uppsala universitet. Han avlade fil. ämbetsexamen 1940 i bl. a. latin, litteraturhistoria och nordiska språk och fil. licentiatexamen 1944 i folkminnesforskning.

Hela sin mannagärning i vetenskapens tjänst har Broberg utfört vid Dialekt- och folkminnesarkivet ("Landsmålsarkivet") i Uppsala. För verksamheten inom denna institution ägde han redan från början ovanligt goda förutsättningar. Richard Broberg har vuxit upp i ett gammaldags bondehem med värmlandsfinsk bakgrund, ej långt från gränsen till Norge. Ortens dialekt var hans modersmål och med dess folkliv och tradition blev han djupt förtrogen. Han anställdes som extra amanuens 1939 och har sedan dess oavbrutet tjänstgjort vid arkivet. Han befordrades till arkivarie 1950 och blev 1958 förste arkivarie med uppdrag att vara föreståndare for folkminnesavdelningen. I början av 1972 förordnades han till ledare för större delen av arkivets språkliga 1967 tjänstgör han dessutom som arkivchefens ställföreträdare.

Det visade sig snart att Broberg hade en sällsynt god fallenhet för uppteckningsarbete i fältet. Med noggrannhet och skicklighet gjorde han omfattande uppteckningar av dialekt och tradition både i Värmland och på andra håll i landet.

I anslutning till värmlandsundersökningen har Broberg ägnat mångåriga, synnerligen omfattande och djupgående studier åt den äldre finska bebyggelsen och folktraditionen i Värmland och det övriga Sverige. År 1948 besökte han med landsmålsarkivets inspelningsbil och i samverkan med en finskspråkig dialektexpert f.d. estländske professorn Julius Mägiste och lektor Sigurd Bograng samtliga de gamla personer i norra Värmland som då ännu kunde förstå och tala finska, sammanlagt ett 40-tal. Utom två har alla dessa nu gått ur tiden. Sina erfarenheter av värmlands-finskans aktuella läge har Broberg redovisat i uppsatsen "Den nuvarande språksituationen i Värmlands finnbygder”. (Scandinavica et Fenno-ugrica. Studier till B. Collinder, 1954), som från sakkunnigt håll fått mycket goda vitsord. Genom systematiska brett lagda studier av äldre arkivmaterial, särskilt domböcker och jordeböcker, har Broberg vidare lyckats visa upp att den finska invandringen till Sverige, som man förut ansett tillhöra senare 1500-talet och början av 1600-talet sträcker sig betydligt längre tillbaka i tiden. Sverige och Finland var ju ett rike 1160-1809. Redan under l300-1400-talet kan man påvisa en betydande invandring, huvudsakligen till Mellansveriges jordbruksbygder, av folk från sydvästra Finland. De senare finska invandrarna, de s.k. skogsfinnarna, under 1500- och 1600-talen däremot var östfinnar, "savolaksare". De hade svedjebruket som huvudnäring och slog sig ned i de avsides, högt belägna skogstrakterna i inre Norrland, Mellansverige och västerut över Värmland in i sydöstra Norge. I uppsatsen "Invandringar från Finland till mellersta Skandinavien före 1700" . (Svenska Landsmål 1968) ger Broberg en kort, sammanfattande redogörelse for denna månghundraåriga utvandrings förlopp, orsaker och näringshistoriska sammanhang. Framställningen utgör en kommentar till 6 kartor, där samtliga i äldre handlingar dokumenterade finska bebyggelser i detalj redovisas. En motsvarande framställning av Broberg har i Finland tryckts på finska språket. Broberg har vidare genomfört grundliga analyser av skogsfinnarnas sägentradition och därvid kunnat visa upp, att mycket som tidigare uppfattats som historiska händelser, t. ex. strider mellan den bofasta svenska befolkningen och de skogsfinska nybyggarna, ofta är ombildning av traditioner, som utvandrarna medfört från Finland, eller överdrivningar av händelser som utspelats. "Striden vid Slaktardalen" i S. Finnskoga 1648 var t. ex. bara ett nattligt slagsmål mellan 3 älgjagande finnar och 8 dalboingar, varvid blott en enda finne fick sätta livet till. Tingssak och böter följde.

Genom sina djupgående undersökningar av skogsfinnarnas historia, bebyggelsemiljö och folktradition framstår Broberg som vår främste kännare på området. Ur sina 1.000-sidiga materialsamlingar har han hittills endast hunnit publicera mindre delar.

Richard Broberg har vidare dokumenterat sig som en pålitlig och erfaren utgivare av äldre handskrifter genom sina kommenterade utgåvor av "Jordebok för Värmland 1540" (312 s.), 1952, och "Fogderäkenskaperna för Värmland 1530-1535", 1964. Bland hans utgivningsarbeten må även nämnas hans edition av en dialektordbok från grannlandskapet Närke, J. W. Grill: "Ur Folkspråket på Tylö-skogen... på 1840-talet...", med en inledande kommentar rörande ordbokens tillkomstmiljö, ljudbeteckning m.m.

Broberg är sedan många år hedersledamot av Värmlands nation i Uppsala.

Sammanfattningsvis kan sägas att Broberg genom sin verksamhet som samlare, bearbetare och forskare gjort en omfattande, mångsidig och gedigen insats av högt och bestående värde i vetenskapens tjänst.

Viktigare tryckta skrifter, rörande Värmland, av Richard Broberg:

Några drag ur värmländsk folktro och folksed. (I: Nationen och Hembygden, 1942, s. 97-115).

Brunskogs folkminnen. (I: En bok om Brunskog, 1946, s. 101- 131).

Jordebok för Värmland 1540. Med inledning och kommentar utgiven av R. B. (Nationen och Hembygden VI, 1946, III+312 s.)

Värmlandsfinsk folktro. (I: Värmland förr och nu, 1953, s. 67-99.)

Sunnemodialekten. (I: Hembygdsboken Sunnemo socken, 1953, s. 313 -319.)

Den nuvarande språksituationen i Värmlands finnbygder. (I: Scandinavica et Fenno-ugrica. Studier tillägn. B. Collinder 1954. Svenska Landsmål 1953-54-55, s. 78-91.)
 
 Undersökningen av Värmlands dialekter och folkminnen 1945-1955 (I: Värmland förr och nu, 1955, s. 170-179.)

Folkmålet på Hammarön. (I: Hammarö. En hembygdsbok, 1958, s. 185-216).

Folkminnen från Hammarön (I: Hammarö. En hembygdsbok, 1958, s. 217-260).

Värmland - ett språk- och kulturgeografiskt gränsområde. (I: Nationen och Hembygden VIII, 1960, s. 99-187).

Ett nyupptäckt svar från Värmland på Wilhelm Mannhardts frågelista. (I: Arv, vol. 17, 1961, s. 99 -139, 1962.)

Fogderäkenskaperna för Värmland 1530-1535. (I: Nationen och Hembygden IX, 1964, s. 66-117).

Svenskt och finskt i möte. Drag ur älvdalsfinnarnas bebyggelsehistoria och kulturella utveckling. (I: Karlstads stifts julbok 1964, s. 55- 70.)

Synpunkter och fakta rörande den finska bosättningen under 1600-talet. (I: Sveriges bebyggelse. Landsbygden, Värml. län, del IV, 1965, s. 9-26).

Invandringar från Finland till mellersta Skandinavien före 1700. (I: Svenska Landsmål 1967, s. 59-98).

Suomalainen muuttoliike Ruotsin keskiosiin keskiajalta 1600-luvun loppuun. (I: Historiallinen Aikakauskirja 4, 1968.)

"Från utskog till bygd", skrift utgiven till Östmarks församlings 250-årsjubileum.

"Värmlandsfinnarnas fälttåg till Norge vintern 1659.” (Hannibalsfejden 1643-45, Krabbefejden 1657- 60, Gyldenlövefejden 1675-79). Särtryck ur Finnbygden nr 1 1961.

"Magnus Frychius - den förste komministern i Östmark.” Särtryck ur Finnbygden nr 2 1955.
 

- - -