Källa: Nordvärmlands Jakt och Fiskemuseum

Pilgrimstapeten

från Ransby i Norra Värmland

Större bild	Större bild

Pilgrimstapeten

är ett 40 meter långt broderi i ull på lin, som skildrar Pilgrimsleden från Hammarö i Sverige till Trondheim/Nidaros i Norge. Tapeten visar medeltida och nutida händelser.

Idén är lånad från Bayeuxtapeten, vilken skildrar slaget vid Hastings och tillverkades 1066-77 av kvinnor i Normandie.

Arbetet med pilgrimstapeten pågick i två år och utfördes av arbetslösa kvinnor från Norra Värmland och Solör i Norge.

Brodöser: Lena Andersson, Siv Andersson, Ingrid Bernhardsson, Susanne Björklund, Inger Christensson, Gun-Britt Jacobsson, Venche Karlsson, Camilla Liljegren, Helene Nilsson, Ragnhild Martinsson, Jorunn Palmquist, Susanne Persson, Ellen Smalberget, Claire-Ann Stigsdotter och Anne-Sofie Sätherberg.

Tapeten ställdes första gången ut i samband med firandet av Trondheim stads 1000-års jubileum 1997.

Pilgrimstapeten skildrar händelser på sträckan Hammarö och Trondheim, en resa på 700 km vilken företogs årligen av 30.000 pilgrimer. Målet var Olav den Heliges grav. Kort efter kung Olavs död vid slaget i Stiklestad 1030, spreds rykten om att tecken och under skedde kring kungens grav. Några år efter helgonförklaringen började pilgrimsresorna till graven. Tillsammans med Rom och Santiago de Compostela blev Trondheim snart det viktigaste pilgrimsmålet i Europa.

Det var inte möjligt för alla att göra en pilgrimsresa till en helig plats, det var både dyrt och tidskrävande. Pilgrimen reste till fots, till häst och med båt. Orsakerna till pilgrimsresorna varierade; en del gick av religiösa orsaker för att infria ett löfte, andra som botgöring för en förbrytelse. De var klädda i fotsida kåpor med hätta och en liten läderväska utan spänne. De hade även en järnskodd stav med vilken de kunde försvara sig mot vilda djur.

Pilgrimerna bar med sig annorlunda kulturer och nyheter till de avsides liggande platser som de passerade. Idag finner vi både konstskatter i kyrkorna och ortnamn som vittnar om var de en gång drog fram. Pilgrimsresorna tog slut för ungefär 500 år sedan, då Gustav Vasa förbjöd dem 1544 i samband med reformationen.

Källa: Nordvärmlands Jakt och Fiskemuseum