Källa: Människor i utmark. Eva Svensson. ISBN 91-2201808-5

Människor i utmark

av Eva Svensson

- - -

Dalby

I nordligaste Värmland uppträder fångstgroparna i två karaktäristiska lägen: dels på terrasser strax ovanför bebyggelsen i Klarälvdalen, dels i samma lägen som järnframställningsplatser och kolningsgropar längs myrstråken i utmarken. Vanligen uppträder kolningsgropar och fångstgropar blandat i dessa utmarksområden, och det är ofta svårt att skilja på dessa båda kategorier av gropar utom i de fall fångstgroparna ligger i distinkta system. Fångstgroparna på terrasserna ovanför Klarälvdalen ligger i allmänhet samlade i svärmar eller i system, men enstaka gropar är ensamliggande. I vissa fall finns det även svärmar och/eller system av fångstgropar i områden nära säterbebyggelsen, dvs. i ett mellanläge mellan älvdalsterrasserna och den mer avlägsna utmarken.

14C-dateringar av fångstgropar i Dalby.
Intervallet för I s markerat.

I Dalby dominerar ensamliggande fångstgropar över fångstgropssystem i antal. Fångstgroparna uppträder främst i två topografiska lägen: på älvdalsterrasserna i anslutning till den från medeltid kända bebyggelsen och i utmarkslägen tillsammans med järnframställningsplatser och kolningsgropar. Det finns även undantag från dessa båda topografiska lägen.

Utifrån föreliggande dateringar framgår att fångstgroparna i Dalby har nyttjats redan under yngre stenålder och ända fram i modern tid. Dateringarna visar också att bruket av fångstgropar intensifierades under vikingatid och tidig medeltid, och att människorna då främst brukade ensamliggande gropar. Fångstgropssystemen nyttjades främst före och efter den intensiva perioden.

Källa: Människor i utmark. Eva Svensson. ISBN 91-2201808-5