Gottlund
|
Det var mycket tack vare den unge finske studenten Carl Axel Gottlund, som myndigheterna fick upp ögonen för finnskogens problem och gick med på finnarnas önskemål. Gottlund föddes 1796 i en prästfamilj i Savolax. Man pratade svenska i hemmet, men Carl Axel lärde sig den finska dialekten och blev så småningom professor i det finska språket. Efter studentexamen i Borgå läste han vidare i Åbo och från 1816 i Uppsala. Han upptecknade folktraditioner, och under en resa i sin hemsocken 1815-1816 samlade han ihop 900 dikter. Sommaren 1817 gjorde han en resa i svenska finnmarker i samma syfte, främst i Dalarna. Han reste genom finnmarkerna i Värmland och Solör 1821-1822 och skrev ner sina upplevelser i dagboksform (de gavs ut först på 1900-talet). Han tecknade nu inte bara ner gamla traditioner utan också namn på platser och släkter. Han gav sig aktivt in i en kamp med myndigheterna för att få till stånd ett eget län av den finska enklaven i de svensk-norska skogarna, och han fick t o m företräde för den svenske kungen tillsammans med några näverskoklädda finnar. Något finskt län blev det aldrig. Myndigheterna tycks inte ha tagit Gottlund riktigt på allvar - i sin iver målade han upp sitt tänkta rike i alltför bjärta färger, som ett lyckorike, där han själv var en styresman. Trots att han misslyckades med sin målsättning, blev hans resa mycket betydelsefull. Hans kamp ingöt mod och självförtroende i skogsfinnarna, och den uppmärksamhet som riktades mot området medförde att Norra och Södra Finnskoga blev egna församlingar med gemensam präst och kyrkor i Djäkneliden och Höljes. Under sin Värmlandsresa uppträdde Gottlund som en herreman och med ett ståtligt yttre duperade han allmogen. Han gav sig tid under sin resa att jaga såväl harar och ripor som kvinnfolk. Han kom att kallas Finnskogens apostel efter sin kamp för att förbättra finnarnas villkor. |
|
